Direktivet om information om samråd:
Särregler för Danmark, Storbritannien och Irland

De länder som idag inte har några lagregler om arbetstagares rätt till information och samråd får extra lång tid på sig för att genomföra direktivet. Med den kompromissen är det tänkt att alla medlemsstater skall kunna godta det förslag till direktiv som ministerrådets majoritet enades om den 11 juni. Det är visserligen inte nödvändigt, men rådet strävar efter ett enhälligt beslut om den formella gemensamma ståndpunkt som måste antas innan ärendet går vidare till parlamentet för en andra läsning.

Enligt huvudregeln har medlemsstaterna tre år på sig för att anta regler om information och samråd för alla företag med minst 50 anställda eller alla driftsenheter med minst 20 anställda. De länder som omfattas av de särskilda övergångsreglerna, det vill säga Danmark, Storbritannien och Irland, behöver bara införa sådana regler för företag med 150 anställda eller fler inom tre år. Anställda vid företag som är mindre än så kan få vänta mellan fem och sju år innan de får laglig rätt till information och samråd.

Nu är det inte troligt att den text som ministrarna enades om passerar parlamentet utan ändringar. Medan parlamentet har velat stärka arbetstagarnas rättigheter jämfört med vad kommissionen ursprungligen föreslog så att direktivet slår fast en reell europeisk miniminorm, har kompromisserna i ministerrådet gått i motsatt riktning och syftat till allt större handlingsfrihet för medlemsstaterna. Några exempel:

• Ministrarna har helt strukit den tuffa sanktionsregel som kommissionen håller fast vid och som parlamentet till och med har velat skärpa (se EU & arbetsrätt nr 4/00).
  
  
• Enligt ministerrådets förslag skall de praktiska arrangemangen för information och samråd ”be defined and implemented in accordance with national law and industrial relations practices in individual Member States”. Denna hänvisning till nationell rätt i artikeln om direktivets syfte och principer infördes i allra sista stund, och är en av flera som bidrar till att luckra upp direktivets normerande effekt.
  
  
• Medan begreppet företag definieras i direktivet vill ministerrådet överlåta definitionen av begreppet driftsställe – som alltså kan användas för att avgränsa vilka arbetsgivare som är skyldiga att informera och samråda med sina anställda – till medlemsstaterna själva.
  
  
• Parlamentet vill att arbetstagarnas representanter skall ha rätt att föra förtrolig information från arbetsgivaren vidare till arbetskamrater som har tystnadsplikt, men enligt rådsförslaget kan medlemsstaterna själva välja om de vill införa en sådan regel.
  Parlamentet kommer med all sannolikhet att utnyttja sin vetorätt enligt det så kallade medbeslutandeförfarandet för att driva fram förlikningsförhandlingar.
  

Kerstin Ahlberg

Välkommen på seminarium Onsdag den 5 september 14 – 16

Direktivet om information och samråd behandlas vid det första seminariet för hösten i arbetsrättsprogrammets öppna seminarieserie.

Plats: Arbetslivsinstitutets hörsal, Warfvinges väg 25(T-bana Stadshagen).

Medverkande: Departementssekreterare Ulf Åkesson, professor Birgitta Nyström, chefsjuristen Dan Holke och direktör Kent Brorsson.