EU & arbetsrätt 3 1999



Europeiskt avtal tolkas utan hänsyn till partsavsikten

Snart avgör EG-domstolen det första målet om tolkning av ett direktiv som genomför ett europeiskt avtal, nämligen avtalet mellan UNICE, CEEP och EFS om föräldraledighet. I avtalets paragraf 4 ber parterna uttryckligen att kommissionen skall ge dem tillfälle att yttra sig, varje gång som det uppstår frågor om hur avtalets bestämmelser skall tolkas. Men i målet C-333/97, Susanne Lewen mot Lothar Denda, har kommissionen yttrat sig till EG-domstolen om tolkningen utan att fråga parterna. Den glömde helt enkelt att göra det.

I samband med en annan tolkningsfråga bad kommissionen faktiskt att få höra parternas uppfattning. En irländsk facklig organisation ansåg att direktivet inte hade genomförts korrekt och hade klagat till kommissionen, som gjorde klart för den irländska regeringen att den var böjd att hålla med. Regeringen uppmanade då kommissionen att fråga UNICE, CEEP och EFS hur avtalets bestämmelser skulle tolkas, vilket skedde vid en informell träff. Det är osäkert om de skulle ha blivit tillfrågade på kommissionens eget initiativ.

Och än idag saknar kommissionen rutiner för detta, trots att det nu finns tre direktiv som bygger på europeiska avtal. Organisationerna själva tycks inte heller trycka på kommissionen.

En nordbo som är van vid att parternas gemensamma avsikter med ett avtal är helt avgörande för tolkningen, frågar sig kanske varför de skall behöva be kommissionen att få yttra sig. Men för det första saknar avtalsparterna, till skillnad från kommissionen, rätt att själva intervenera enligt domstolens rättegångsregler. För det andra är det diskutabelt i vilken mån man kan tillämpa traditionella metoder för avtalstolkning när avtalet, som här, har getts en lags verkan.

Tjänstemän vid Generaldirektoratet för sysselsättning och socialpolitik, DG V, har nu börjat tänka igenom hur ett formellt förfarande för att rådfråga parterna skall se ut. I vilken mån parternas uppfattning sedan kommer att slå igenom i exempelvis kommissionens yttranden till EG-domstolen kan komma att bero på om det blir det mer ”partspositiva” DG V som skall sköta frågandet, eller om det blir rättstjänsten, säger en person med inblick i kommissionens arbete. Rättstjänsten skulle sannolikt känna sig mindre bunden av partsuppfattningen än DG V.

Kerstin Ahlberg


Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör