Arbetsröttsportalen
 
 
Startsida Sök på portalen Sök i nordiska rättsdatabaser
           
 
Logga in här  Ändra lösenord  Anslut dig till Arbetsrättsportalen   
 
 

 

Förändringar i de svenska fredspliktsreglerna

Igår, fredag, överlämnades stridsåtgärdsutredningens betänkande till den svenska arbetsmarknadsministern Ylva Johansson. Huvudförslaget innebär en utsträckt fredsplikt mot kollektivavtalsbundna arbetsgivare. Några dagar tidigare gick huvudorganisationerna på arbetsmarknaden ut med ett alternativt förslag. Ylva Johansson har kommenterat att det är deras förslag hon kommer gå vidare med.

I denna text redogörs kort för den statliga utredningens förslag. I huvudförslaget föreslås att stridsåtgärder med syftet att utöva påtryckning på motparten i rättstvister ska kunna förklaras olovliga. Förslaget innebär att stridsåtgärder inte ska få vidtas när en tvist ytterst kan avgöras av domstol eller genom något annat rättsligt eller administrativt förfarande som det allmänna har ställt till parternas förfogande för det ändamålet. När sådana förfaranden finns tillgängliga har utredningen bedömt att det inte är rimligt att stridsåtgärder får vidtas. Ett sådant förbud finns redan i 41 § MBL som är tillämplig på kollektivavtalsbundna parter, men skulle enligt förslaget sträckas ut organisationer som inte är bundna.

Huvudförslaget innehåller också något som kallas en utsträckt fredspliktverkan av ett kollektivavtal. En sådan utsträckt fredspliktsverkan innebär att ett kollektivavtal som huvudregel ska medföra fredsplikt även för andra arbetstagarorganisationer än den organisation som själv är bunden av kollektivavtalet.

Den utsträckta fredspliktsverkan ska bara omfatta frågor som kan anses vara reglerade i kollektivavtalet, dvs. den ska ha samma omfattning som gäller för den organisation som själv är bunden av kollektivavtalet. Den utsträckta fredspliktsverkan ska inte heller gälla utanför det befintliga kollektivavtalets tillämpningsområde.

Undantag från den utsträckta fredsplikten

I förslaget ges ett antal undantag från den utsträckta fredsplikten. Undantagen är alternativa i förhållande till varandra.

För det första ska det även fortsättningsvis vara tillåtet att vidta stridsåtgärder i syfte att teckna ett kollektivavtal som överensstämmer med det befintliga kollektivavtalet. Syftet är att en arbetstagarorganisation ska kunna bli kollektivavtalspart med de rättigheter som bland annat följer av MBL.

För det andra ska en utsträckt fredspliktsverkan inte heller förhindra stridsåtgärder i syfte att träffa ett kollektivavtal om den organisation som anordnar åtgärden brukar förhandla om och sluta kollektivavtal om lön och andra anställningsvillkor med arbetsgivaren. I sådana situationer ska arbetstagarorganisationen alltså inte i högre utsträckning än i dag behöva förhålla sig till att det redan finns ett tillämpligt kollektivavtal för det aktuella arbetet.

För det tredje ska ett kollektivavtal som innehåller villkor som är sämre än vad som brukar gälla för det aktuella arbetet eller för den aktuella kategorin arbetstagare i Sverige inte ge någon utsträckt fredspliktsverkan. Syftet är att hindra så kallad kollektivavtalsshopping.

För det fjärde ska den utsträckta fredspliktsverkan av ett kollektivavtal inte gälla när en stridsåtgärd vidtas med anledning av arbetsförhållanden som MBL inte är direkt tillämplig på. Den utsträckta fredsplikten gäller alltså inte för de så kallade lex Britanniafallen.

Ett alternativt förslag

I betänkandet läggs ett alternativt förslag fram som innebär att stridsåtgärder mot en arbetsgivare som redan har ett tillämpligt kollektivavtal ska få vidtas bara när syftet är att för egen del teckna ett kollektivavtal som medför fredsplikt mellan parterna. Undantag från regeln ska gälla i fråga om s.k. sympatiåtgärder, politiska stridsåtgärder och indrivningsblockader.

Skillnaden i förhållande till huvudförslaget är att det fortsatt kommer vara tillåtet för en arbetstagarorganisation att anordna stridsåtgärder i syfte att genomdriva villkor som avviker från regleringen i ett befintligt kollektivavtal. Sluts ett tillkommande avtal blir det – precis som i dag – en fråga om konkurrens mellan kollektivavtal vilket av avtalen som ska tillämpas i verksamheten.

Frågan är dock vilken betydelse utredningen kommer att få om regeringen istället väljer att gå vidare med arbetsmarknadens parters förslag.

Länk
SOU 2018:40

Tillbaka

Skriv ut sidan
 
Publicerad av
Caroline Johansson
 
Publicerad här den
2018-06-09
 
 
  Om Arbetsrättsportalen | Redaktör | Om cookies | © Institutet för social civilrätt