EU & arbetsrätt 1 2000


 

Svenskt förslag blev modell för finsk och dansk utstationeringslag

Tidfristen för genomförande av utstationeringsdirektivet gick ut den 16 december 1999. Samma dag trädde den finska lagen om utstationerade arbetstagare i kraft, liksom den svenska lagen om utstationering av arbetstagare. Den danska lov om udstationering av lønmodtagere trädde i kraft en dag senare.

Direktivet reglerar som känt arbetsvillkor för arbetstagare som under begränsad tid sänds till ett EU-land i samband med att arbetsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna.

Alla nordiska EU-länder har valt att implementera direktivet genom att stifta en särskild lag. Det svenska förslaget som publicerades i ett tidigt skede (SOU 1998:52, se EU & arbetsrätt nr 2/98) har fått utgöra modell också för den danska och den finska lagstiftaren. Lagarna är så gott som identiska till sin struktur.

I övrigt kan man notera att

  • den danska och den svenska lagen reglerar även utstationering från Danmark respektive Sverige till övriga EES-länder. Sådan reglering saknas i den finska lagen;
  • den danska och den finska lagen har särskilt beaktat att länderna ratificerat ILOs konvention 94 om arbetsklausuler i offentliga kontrakt. Lagarna inkräktar inte på tillämpningsområdet för denna konvention;
  • de minimivillkor som skall tilllämpas återfinns i den centrala lagstiftningen i respektive land (arbetsmiljö, semester, jämställdhet, föräldraledighet, diskriminering mm.) och utstationeringslagarna innehåller hänvisningsstadganden. I Danmark saknas särskilda bestämmelser om lön och arbetstid som regleras i kollektivavtal. Likaså utgår man i Sverige från att nationell kollektivavtalspraxis med s k hängavtal kan garantera minimilöner åt utstationerade arbetstagare. I Finland har man gjort en speciell anpassning till den finska allmängiltighetsregleringen genom att föreskriva att bestämmelser om lön, semester, arbetstid samt skydd i arbete som ingår i allmängiltiga kollektivavtal skall tillämpas vid utstationering. Detta betyder dock att den utländska arbetsgivarens skyldighet enligt utstationeringslagen är mycket mer begränsad än den inhemska arbetsgivarens skyldighet enligt arbetsavtalslagens § 17 att följa villkoren i ett allmängiltigt avtal;
  • alla lagar innehåller regler om tillhandahållande av information. Förbindelsekontor i Finland och Sverige är arbetarskyddsmyndigheterna, i Danmark Arbejdsmarkedsstyrelsen.

Niklas Bruun


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör