EU & arbetsrätt 3 2000


 

Inte fel ta socialpolitiska hänsyn vid val mellan anbudsgivare

Det strider inte mot EGs upphandlingsdirektiv att ta hänsyn till vilken anbudsgivare som har bäst möjligheter att tillgodose ett lokalt sysselsättningsprojekt när man avgör vem som skall tilldelas ett offentligt kontrakt. Det slog EG-domstolen nyligen fast i en dom, där den bland annat klargjorde innebörden av den länge omstridda domen i målet Beentjes från 1988 (mål nr 31/87).

Kommissionen hade väckt talan mot Frankrike och bland annat klagat på att franska myndigheter använt sysselsättningshänsyn som ett tilldelningskriterium vid upphandling av byggnads- och anläggningsarbeten. Kommissionen, och många med den, har hävdat att de upphandlande enheterna visserligen får ställa som villkor i kontraktet med entreprenören att vissa sysselsättningspolitiska krav skall uppfyllas, men att socialpolitiska hänsyn inte får påverka beslutet om vem av anbudsgivarna som skall få kontraktet.

Professor Ruth Nielsen har i flera artiklar i EU & arbetsrätt (nr 1/00 och 3/98) hävdat den tolkning som nu alltså även EG-domstolen har slagit fast. En förutsättning är dock att villkoret är förenligt med EG-rättens grundläggande principer, särskilt principen om icke-diskriminering, och att kriteriet uttryckligen anges i meddelandet om upphandling så att entreprenörerna får kännedom om villkoret.

Kerstin Ahlberg

 

Mål nr C-225/98 Kommissionen mot Frankrike, dom den 26 september 2000


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör