EU & arbetsrätt 3 2001


 

Europabolag senast år 2004
Medinflytande i första hand genom avtal

Senast den 8 oktober 2004 skall företag med verksamhet i två eller fler EU-länder kunna välja den nya bolagsformen Societas Europaea, det vill säga europabolag eller SE-bolag som det kallas i de två rättsakter som ministerrådet antog den 8 oktober. Det är en förordning med bolagsrättsliga regler och ett direktiv med bestämmelser om inflytande för europabolagens anställda. Medlemsstaterna har tre år på sig för att genomföra direktivet. Samtidigt som den fristen går ut träder förordningen i kraft.

Poängen med ett europabolag är att det kan ha verksamhet i flera EU-länder utan att behöva inrätta sig efter mer än en uppsättning bolags-rätts-liga regler – den nya förordningen plus lagen i det land där bolaget har sitt säte. På så sätt kan administrationen bli enklare och billigare. Den nya bolagsformen kommer också att göra det möjligt att fusionera företag från olika länder, och att flytta bolag över gränserna.

Men ett villkor för att ett europabolag överhuvudtaget skall kunna registreras är att frågan om de anställdas medinflytande är löst. De lösningarna kan variera från företag till företag. Direktivet innehåller nämligen inga bestämda regler om hur information och samråd i europabolag skall gå till eller om vilken styrelserepresentation de anställda skall ha. Det handlar om hur man skall bära sig åt för att bestämma hur arbetstagarnas medinflytande i det blivande bolaget skall se ut.

I första hand skall arbetsgivare och arbetstagare försöka förhandla fram ett avtal om detta. För det ändamålet skall de anställda utse ett särskilt förhandlingsorgan enligt regler i direktivet. Med ett undantag kan parterna sedan avtala hur de vill, till och med att arbetstagarna inte skall ha rätt till någon form av medinflytande i europabolaget. För att man skall kunna sluta ett sådant avtal måste dock två tredjedelar av de anställdas representanter rösta för.

Undantaget är när ett företag som redan omfattas av medinflytanderegler ombildas till europabolag. I ett sådant fall kan parterna aldrig sluta ett avtal som försämrar de anställdas rättigheter.

Om förhandlarna inte lyckas komma överens inom en viss tid, tvingas arbetsgivaren välja mellan att godta de referensregler om medinflytande som finns i en bilaga till direktivet eller att avstå från att bilda europabolag.
Före 2004 måste man lösa frågan hur europabolagen skall beskattas. Skillnaderna i ländernas bolagsbeskattning minskar de administrativa fördelarna med den nya bolagsformen. Därför ligger kommissionen på för att även dessa regler skall göras mer enhetliga. Helst skulle den vilja att europabolag beskattas uteslutande i det land där de har sitt säte. Men det skulle leda till att alla europabolag registrerades på Irland där skatten är lägst, vilket de övriga fjorton givetvis motsätter sig.

KA


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör