Uppseendeväckande helomvändning i Efta-domstolen av Norges regering

Den norska regeringens ombud skapade sensation vid den muntliga förhandlingen i Efta-domstolen i målet om det kommunala pensionsavtalet. Den nya (borgerliga) regeringen hade beslutat att dra tillbaka den tidigare (socialdemokratiska) regeringens yttrande, och i stället hävda att klausuler av en typ som finns i de omstridda kollektivavtalen kan innebära otillåten konkurrensbegränsning.

Bakgrunden är att elva norska kommuner, som på eget bevåg lämnat den gemensamma kommunala pensionskassan och gått över till privata försäkringsbolag, har stämts för kollektivavtalsbrott tillsammans med sin arbetsgivarorganisation (se EU & arbetsrätt nr 2/1999). Enligt kollektivavtalet måste ett sådant byte av försäkringsgivare godkännas av avtalsparterna, vilket alltså inte skett i det aktuella fallet. Arbetsgivarna försvarar sig med att kollektivavtalet strider mot EES-avtalets regler om otillåtna konkurrensbegränsningar. Dessa regler är likadana som motsvarande regler i EG-fördraget, men trots att EG-domstolen gett besked om hur EG-fördraget skall tolkas i en rad närmast identiska mål (se t ex C-67/96 Albany och EU & arbetsrätt nr 3/1999), ansåg sig Arbeidsretten inte kunna avgöra den norska tvisten innan den fått besked från Efta-domstolen om hur den tolkar EES-avtalet på den här punkten.

Den tidigare norska regeringen yttrade sig i målet inför Efta-domstolen på ett sätt som innebar ett stöd för arbetstagarparternas ståndpunkt. Den menade att EG-domstolens praxis i Albany m fl mål, som innebär att kollektivavtal i allmänhet inte omfattas av konkurrensrättens regler, ger tillräcklig ledning för att avgöra tvisten i Arbeidsretten, och att det inte är nödvändigt att gå igenom alla de frågor som denna hade ställt till Efta-domstolen.

Ja, menade regeringen, om Efta-domstolen besvarade alla dessa detaljerade frågor skulle den göra något mer än att enbart tolka EES-avtalet. Då skulle den i praktiken tilllämpa EES-avtalets regler på de faktiska omständigheterna i den aktuella tvisten, vilket är den nationella domstolens sak. Alldeles bortsett från det faktum att pensionsavtalet inte omfattades av den omstridda artikeln i EES-avtalet, borde Efta-domstolen alltså avstå från att besvara Arbeidsrettens frågor på grund av bristande kompetens, ansåg regeringen.

I slutet av oktober höll Efta-domstolen muntlig förhandling i målet. Men då hade alltså en ny regering tillträtt i Norge.

– Den nya regeringen har en annan tolkning av EG-domstolens praxis, säger regeringens ombud, underdirektör Beate Ekeberg vid utrikesdepartementet.

– Den menar att enbart avtalsbestämmelser som bidrar till att förbättra arbetstagarnas arbetsförhållanden är undantagna från konkurrensrättens regler, medan klausuler som inte är nödvändiga för att förbättra arbetstagarnas förhållanden, exempelvis sådana som tar sikte på att skydda en viss leverantör av försäkringar, omfattas av dessa.
Beate Ekeberg framhåller att regeringen inte har uttalat sig om den konkreta saken i Arbeidsretten. I praktiken innebär helomvändningen dock ett stöd för arbetsgivarsidans sak i tvisten, precis som den förra regeringens yttrande stödde den fackliga linjen.

Efta-domstolens tolkningsbesked väntas kring årsskiftet och Arbeidsrettens dom någon gång i vår.

Kerstin Ahlberg