MEDINFLYTANDE I EUROPABOLAG:
MBL skall fortfarande tillämpas i Sverige

Arbetstagarnas rätt till med-inflytande var en av de frågor som gjorde att det tog över 30 år innan förordningen och direktivet om europabolag kunde antas av EUs ministerråd (se EU & arbetsrätt nr 3/2001). Ur de anställdas perspektiv kommer dock införandet av europabolag inte att innebära så stora förändringar som man kanske skulle kunna tro. Det är en av slutsatserna av ett forskningsprojekt som bedrivits inom Arbetslivsinstitutets SALTSA-program.

Ett europabolag kommer typiskt sett att driva verksamhet i flera länder genom ett enda bolag, vars säte kan förläggas till vilket som helst av dessa länder. I ett svenskt bolag som blir en del av ett europabolag kommer emellertid svensk rätt rörande exempelvis anställningsförhållandet att gälla även i fortsättningen. Nationella regler om information och samråd påverkas inte heller av att bolaget blivit ett europabolag. I Sverige kommer således MBL att tillämpas parallellt med de särskilda arrangemang för information och samråd som inrättas enligt direktivet om arbetstagarinflytande i europabolag. De svenska reglerna om styrelserepresentation kommer dock att ersättas med någon av de ordningar för styrelserepresentation som finns enligt direktivet.

Samma förhandlare som förr...
Hur kommer då de svenska reglerna att kunna tillämpas tillsammans med de ordningar för information och samråd som härrör från direktivet?
Antag att fyra bolag från Tyskland, England, Portugal och Sverige bildar ett europabolag genom fusion och att de beslutar att placera huvudkontoret i England. De svenska arbetstagarna har därmed inte längre någon bolagsledning i Sverige att förhandla med. För att verksamheten skall kunna bedrivas på ett bra sätt kommer det dock att finnas något slags lokal ledning för verksamheten här. Det är också med denna som arbetstagarna i Sverige får förhandla enligt MBL. Förhandlingar och information enligt MBL kommer således att ske som tidigare och kanske också mellan samma personer som dittills, med den enda skillnaden att arbetstagarnas motpart nu är en lokal eller regional ledning i ett europabolag istället för den högsta ledningen i ett vanligt svenskt bolag.

...men inte samma frågor
Däremot kommer de inte alltid att förhandla om samma slags frågor som tidigare. Vissa frågor kommer i stället att vara föremål för information och samråd på europeisk nivå, och det är här direktivet om medinflytande i europabolag kommer in. Enligt det skall arbetstagarna i alla fyra länderna ha någon form av gemensam representation, till exempel ett så kallat representationsorgan, som skall vara arbetsgivarens motpart i förhandlingar. Det är detta organ som kommer att förhandla och få information direkt med europabolagets centrala ledning enligt direktivets bestämmelser.

Antag nu att europabolagets ledning i London vill besluta att 2 000 anställda skall sägas upp och att uppsägningarna skall ske i Sverige. Detta beslut är av den karaktären att det måste vara föremål för ”samråd” i enlighet med direktivet. I detta läge måste således europabolagets ledning sammankalla arbetstagarna i representationsorganet för att informera dem och låta dem komma med synpunkter innan beslutet fattas. Om ledningen därefter vidhåller sitt beslut lämnas frågan över till Sverige. Europabolagets företrädare i Sverige måste då som vanligt inleda turordningsförhandlingar enligt MBL med de fackliga representanterna här. De behöver dock inte förhandla om hur många arbetstagare som skall sägas upp eller om huruvida uppsägning-arna skall ske i Sverige, eftersom detta redan varit föremål för samråd med arbetstagarnas representationsorgan på den europeiska nivån.

Däremot skulle bolagsledningen i England inte kunna ta saken helt och hållet i egna händer och bestämma vilka personer som skall sägas upp i Sverige. Den frågan måste istället lösas enligt svensk rätt eftersom uppsägningarna skall ske här och MBL dessutom kräver att arbetsgivaren förhandlar före beslut om uppsägningar. Representationsorganet har sannolikt inte heller behörighet att ta upp sådana frågor med ledningen. Om frågan mot förmodan skulle tas upp till beslut av den centrala bolagsledningen skulle den behöva förhandla enligt MBL med de svenska fackliga representanterna.

Skiljelinje
Det går således en skiljelinje mellan de frågor som blir föremål för förhandling på det europeiska planet med arbetstagarnas representationsorgan och de frågor som blir föremål för förhandling och information enligt MBL med arbetstagarrepresentanter på nationell nivå. Stora och viktiga beslut i ett europabolag kommer sannolikt att beslutas av den centrala ledningen och därmed också förhandlas med arbetstagarnas representationsorgan. Arbetstagare i Sverige kommer därmed inte att få tillfälle att påverka dessa beslut enligt MBLs regler. Betydelsen av nationella regler om arbetstagarinflytande kan därför komma att minska. Därmed inte sagt att inflytandet behöver bli sämre. Jämfört med de stora internationella koncerner där arbetstagare i princip helt saknar möjlighet att påverka avgörande beslut ger europabolagsformen nya möjligheter till arbetstagarinflytande.

Hanna Johansson

Resultaten från SALTSA-projektet om europabolag kommer att presenteras i samband med ett seminarium den 15 januari 2002, se kalendariet.

Förordningen om stadga för Europabolag har nr 2157/2001 och publicerades i EGT L 294, 10.11.2001, s 1.
Direktivet om komplettering av stadgan för europabolag vad gäller arbetstagarinflytande har beteckningen 2001/86/EG och publicerades i EGT L 294, 10.11.2001, s 22