EU & arbetsrätt 2 2003


 

Lagförslag mot etnisk diskriminering föll i danska Folketinget,
men norrmännen genomför direktiven frivilligt

De två diskrimineringsdirektiv som EU antog år 2000 är nu på väg att genomföras i de nordiska länderna.

[Danmark] [Sverige] [Finland] [Norge]

Direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43), som förbjuder särbehandling på grund av ras eller etnisk tillhörighet såväl i arbetslivet som när det gäller utbildning, socialt skydd, sociala förmåner och tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, skall vara genomfört senast den 19 juli.

Det andra direktivet (2000/78), som förbjuder diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning, har ett snävare tillämpningsområde och omfattar enbart förhållanden i arbetslivet. Det skall vara genomfört senast den 2 december 2003, utom när det gäller diskriminering på grund av ålder och funktionshinder. Här kan medlemsstaterna få upp till tre år extra på sig. Den möjligheten utnyttjas av Danmark och, åtminstone delvis, av Sverige.

Danmark
Danmark kommer inte att hinna genomföra direktivet mot etnisk diskriminering i alla delar i tid, sedan regeringens proposition röstats ned i Folketinget. Partierna till vänster om den borgerliga regeringen ansåg att lagförslaget inte gav tillräckligt skydd, medan partierna till höger om regeringen tvärtom menade att lagen gick för långt i den riktningen.

Tanken var att direktivet skulle genomföras genom tre lagar, av vilka den första antogs förra året och de två andra behandlades av Folketinget under våren 2003.

Genom lag nr 141 från 2002 har ett Institut for Menneskerettigheder inrättats, med uppgift bland annat att bistå offer för särbehandling på grund av ras eller etniskt ursprung, som ett led i genomförandet av artikel 13 i direktivet.

I januari i år lade så integrationsministern fram förslag till en lag om etnisk likabehandling, som skulle genomföra de delar av direktivet som inte rör arbetslivet. Lagförslaget antogs och genomfördes som lag nr 374 av 28/05/2003 om etnisk likabehandling. Lagen är inte tillämplig på områden som omfattas av lagen med förbud mot särbehandling på arbetsmarknaden mm.

Samtidigt med detta lagförslag lade arbetsmarknadsministern fram förslag till ändring av den gällande lagen om särbehandling på arbetsmarknaden. Förslaget skulle genomföra de arbetslivsrelaterade delarna av direktivet mot etnisk diskriminering och de delar av ”arbetslivsdirektivet” som rör diskriminering på grund av religion, medan genomförandet av reglerna om diskriminering på grund av ålder och funktionshinder sköts upp. Diskriminering på grund av sexuell läggning täcks redan tidigare av lagen.

Med förslaget avsåg man att införa en ny diskrimineringsgrund i lagen, så att det i fortsättningen – utöver förbudet mot diskriminering på grund av religion – också skulle bli förbjudet att diskriminera på grund av övertygelse.

Vidare definierade lagförslaget begreppet diskriminering. Det handlade i huvudsak om att kodifiera den innebörd som begreppet hittills har givits, men lagförslaget preciserade också att trakasserier och instruktioner om att särbehandla skall betraktas som diskriminering.

Förbudet mot diskriminering skulle också utvidgas till att omfatta arbetsgivarorganisationers och fackliga organisationers antagning av medlemmar och tilldelning av medlemsförmåner. Dessutom innebar det att proportionalitetsprincipen lagfästes. Slutligen innehöll förslaget en regel om delad bevisbörda i mål om diskriminering.

Men förslaget föll alltså i Folketinget vid den slutliga omröstningen den 27 maj. Oppositionen till vänster om regeringen ville att ett särskilt organ som skulle behandla klagomål över etnisk diskriminering på arbetsmarknaden skulle inrättas, medan oppositionen till höger tyckte att förslaget gjorde för mycket för de etniska minoriteterna.

Detta betyder att Danmark inte kommer att hinna genomföra de arbetslivsrelaterade delarna i direktivet mot etnisk diskriminering i tid. Eftersom fristen för att genomföra det andra direktivet är några månader längre, är det fortfarande möjligt att implementera detta i tid.

Sverige
Den 1 juli 2003 träder en ny lag om förbud mot diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder i kraft i Sverige. Det blir då exempelvis förbjudet för den som yrkesmässigt tillhandahåller varor, tjänster eller bostäder att diskriminera människor på någon av dessa grunder. Samtidigt ändras 1999 års lagar om etnisk diskriminering, diskriminering på grund av sexuell läggning respektive diskriminering av personer med funktionshinder.

Skälet till att förbud mot diskriminering på samma grunder återfinns i flera lagar är att man nu vill göra så få ingrepp i den bestående ordningen som möjligt. Sedan våren 2002 arbetar nämligen en kommitté med uppgiften att bland annat överväga en sammanhållen lagstiftning mot diskriminering. Dessutom skall köns- och åldersdiskriminering, som inte regleras i den nya lagen, utredas vidare. I avvaktan på förslaget vill regeringen förändra den invanda systematiken så lite som möjligt.

Den nya diskrimineringslagen är tillämplig på arbetsmarknadspolitisk verksamhet, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesutövning, medlemskap eller medverkan i en arbetstagar-, arbetsgivar- eller yrkesorganisation, yrkesmässigt tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder samt – när det gäller diskriminering på grund av etnicitet och trosuppfattning – även på områdena för socialtjänsten, socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen och hälso- och sjukvården. Lagen går med andra ord längre än vad direktiven kräver, eftersom medlemsstaterna inte är skyldiga att förbjuda diskriminering på grund av religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder i samband med tillhandahållande av varor, tjänster eller bostäder.

Ändringarna i diskrimineringslagarna från 1999 innebär bland annat att religion eller annan trosuppfattning utgör en särskild diskrimineringsgrund i lag om etnisk diskriminering och att trakasserier och order eller instruktioner att diskriminera utgör former av diskriminering. Lagarna förses också med uttryckliga bestämmelser om bevisbördan i diskrimineringstvister. Vid riksdagsbehandlingen ändrades för övrigt rubriken till lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder, som ansågs missvisande. Ny rubrik är Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder.

Finland
I Finland har det inte varit någon självklarhet hur EUs direktiv mot diskriminering skall genomföras. Från tidigare har det i lagstiftningen om olika anställningsförhållanden såsom arbetsavtalslagen och statstjänstemannalagen funnits förbud mot diskriminering på ett antal uppräknade grunder. Dessutom har sedan 1987 gällt en särskild lag om jämställdhet som förbjuder könsdiskriminering. Frågan i anslutning till direktivimplementeringen har varit: Skall direktivens krav samlas i en och samma nyreglering eller skall man införa nya regler i olika redan existerande lagar?

Regeringen lade i slutet av 2002 fram ett förslag (reg.prop 269/2002 rd) som byggde på att man inför en helt ny lag mycket med modell från den reglering som gäller på jämställdhetsområdet. Lagen har dock – liksom direktiven – ett bredare tilllämpningsområde för etnisk diskriminering än för diskriminering på grund av ålder, religion eller övertygelse, funktionshinder eller sexuell läggning. En gottgörelsesanktion om högst 15 000 euro vid brott mot lagen föreslogs. Lagförslaget stöddes av arbetsmarknadsparterna, men propositionen gavs så sent att grundlagsutskottet inte hann slutbehandla den förrän riksdagen i februari upplöstes för nyval. Den nya regeringen väntas inom kort avge en ny proposition som i huvudsak motsvarar den tidigare.

Norge
De båda diskrimineringsdirektiven från år 2000 är inte (ännu) en del av EES-avtalet. Det beror på att de antagits med artikel 13 i EG-fördraget som rättslig grund. Artikeln saknar motsvarighet i EES-avtalet, och Efta- länderna har hittills inte kunnat enas om en rekommendation om att ändå ta in direktiven i EES-avtalet. Norge är därför inte formellt förpliktat att genomföra dessa. Regeringen har ändå beslutat att direktiven skall genomföras, eftersom den anser att det är viktigt för att värna utsatta grupper.

Två olika lagförslag har utarbetats av två olika kommittéer. I juni lade en av dem fram förslag till en ny lag mot etniskt diskriminering, som bland annat skulle genomföra direktiv 2000/43 (Rettslig vern mot etnisk diskriminering, NOU 2002:12). Förslaget har varit ute på remiss och en proposition håller på att utarbetas. Den kommer sannlikt att överlämnas till Stortinget först år 2004.

Kommitténs förslag uppfyller alla de materiella kraven i direktivet. Lagens ändamål är att hindra etnisk diskriminering och garantera lika möjligheter och rättigheter för alla, oberoende av etnicitet. Den skall gälla på alla samhällsområden utom i familjelivet och personliga förhållanden. Tillsynen över lagen anförtros en ny Diskrimineringstillsyn och en överklagandenämnd för etnisk diskriminering. Nämnden skall behandla klagomål mot Diskrimineringstillsynens åtgärder. Ett oberoende organ med namnet Kompetansesenter for etnisk likestilling och med uppgift att främja etnisk jämställdhet föreslås också bli inrättat.

Förslag om genomförande av direktivet om likabehandling i arbetslivet lades fram i december 2002 i delbetänkandet Skjerpet vern mot diskriminering (NOU 2003:2) från Arbeidslivslovutvalget (se EU & arbetsrätt nr 3/02). Förslaget innebär att de lagändringar som är nödvändiga för att uppfylla direktivets krav förs in i arbetsmiljölagen, som får ett helt nytt kapitel om diskriminering. Regeringen vill att lagändringarna skall vara genomförda innan EUs implementeringsfrist går ut i december 2003 även om Norge alltså inte är skyldigt att genomföra direktivet, och proposition skall enligt planerna lämnas över till Stortinget i månadsskiftet juni/juli.

Båda utredningarna finns på www.odin.dep.no under publikasjoner/utredninger/NOU


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör