EU & arbetsrätt 3 2003
Kommissionen backar från kritik mot semesterlagenmen svenska arbetstidsregler måste ändras
Det faktum att merparten av arbetstagarna
omfattas av kollektivavtal som garanterar dem minst elva timmars oavbruten
dygnsvila påverkar inte skyldigheten att genomföra bestämmelsen
för samtliga arbetstagare. Det skriver europeiska kommissionen i
det motiverade yttrande som slutligt slår fast att den inte godtar
Sveriges sätt att genomföra arbetstidsdirektivet.
Ändå har kommissionen backat på
en punkt sedan tidigare skriftväxling i ärendet (se
EU & arbetsrätt nr 1/2002): Den svenska semesterlagen får
nu godkänt.
Kritiken rör tre punkter:
- Arbetstidslagen innehåller ingen uttrycklig bestämmelse om att alla arbetstagare skall få minst elva timmars oavbruten vila per dygn.
- Veckoarbetstiden kan enligt arbetstidslagen bli längre än de högst 48 timmar per fyraveckorsperiod som direktivet föreskriver.
- Normalarbetstiden för nattarbetande måste
begränsas till åtta timmar per dygn.
Under ärendets gång har regeringen,
med hänvisning bl a till de många undantagsmöjligheterna
i direktivet och de olika referensperioder som kan väljas, utförligt
argumenterat för att svenska arbetstagare i praktiken har ett minst
lika gott skydd som direktivet ger. Här andas kommissionens skrivelse
en viss irritation. Att de flesta arbetstagare garanteras direktivets
rättigheter är ingen ursäkt för att inte ge alla det
skydd de har rätt till. Empiriska påståenden som är
omöjliga att kontrollera kan inte godtas. Och så länge
en bestämmelse inte har införlivats i svensk rätt tjänar
det inget till att spekulera i olika beräkningar på grundval
av fiktiva referensperioder. Kort sagt: direktivet skall genomföras
bokstavligen.
I sitt svar till kommissionen meddelar regeringen
nu att den delar uppfattningen att de aktuella artiklarna inte ”uttryckligen”
har genomförts i svensk lagstiftning och att en lagändring är
tänkt att träda i kraft den 1 juli nästa år.
