EU & arbetsrätt 2 2004
Danmark: Heltidsjobb och lön enligt kollektivavtal villkor för arbets- och uppehållstillstånd
EUs utvidgning har orsakat en omfattande debatt i Danmark om hur många arbetstagare som kommer att komma från de nya medlemsstaterna, och vilken press detta skulle kunna innebära på de danska sociala förmånerna. När det gäller invandringen har man beräknat att siffran sannolikt kommer att ligga mellan 2 000 och 4 500 arbetstagare om året. Men det är naturligtvis en uppskattning och bl a fackföreningsföreträdare har påpekat att siffran kan bli mycket högre.
När det gäller de sociala förmånerna
har en arbetsgrupp inom regeringskansliet kommit fram till att det skulle
kunna uppstå en ”oavsedd användning” av dessa särskilt
på tre områden . Det gäller 1) kontantstödet, där
status som arbetstagare ger rätt till kontantstöd om man inte
fullt ut kan försörja sig själv, 2) föräldrapenningen
som skulle kunna tas med ut ur landet och 3) dagpenning vid sjukdom, barnafödande
och adoption, där man efter en kort tids arbete i landet skulle kunna
kvalificera sig för bidrag och ta det med sig ut ur landet.
Detta ledde till en bred politisk överenskommelse,
som principiellt gav medborgare i de nya medlemsländerna rätt
att söka arbete i Danmark från den 1 maj 2004. De fick dock
inte rätt till sociala förmåner under den tid som de söker
arbete. När de får arbete skall de till skillnad från
andra EU-medborgare ha ett särskilt uppehålls- och arbetstillstånd,
som beviljas enbart om de har fått ett heltidsarbete med villkor
som motsvarar dem som gäller på den danska arbetsmarknaden.
Det betyder inga deltidsanställningar och det betyder att ansökan
om arbetstillstånd kan avslås om lönen är för
låg i förhållande till kollektivavtalen.
Nyanlända får inte rätt till arbetslöshetsersättning.
Om de inte lyckas få arbete eller blir uppsagda förlorar de
sitt uppehållstillstånd, men kan i vissa fall få hjälp
till hemresan. Även om alla villkor är uppfyllda för den
inresande kan regeringen för en viss tid stänga av tillströmningen
av arbetskraft från de nya EU-länderna i bestämda branscher
eller regioner om tillgången blir så stor att det skadar danska
arbetstagares möjligheter att få arbete. Även möjligheterna
att få sjukpenning och föräldrapenning begränsades.
Överenskommelsen genomfördes med ett
så kallad lagpaket. De enda partier i Folketinget som inte röstade
för var Dansk Folkeparti och det vänsterinriktade Enhedslisten.
Arbetsmarknadens parter var nöjda med uppgörelsen. Dansk Arbejdsgiverforenings
verkställande direktör betonade att överenskommelsen gör
det möjligt att dra nytta av kompetensen hos arbetskraften i de nya
EU-länderna. LOs ordförande var nöjd med att utvidgningen
inte kommer att innebära en försämring av arbetsvillkoren.
Men överenskommelsen har också mött
kritik: Strängt taget innebär den att en polsk arbetare kan
betala skatt i Danmark i nära sju år, bara för att få
hjälp med en färjebiljett hem när och om han blir arbetslös.
Enhedslisten påpekade att när ett uppsägningsbesked i
realiteten är en spark ut ur landet motverkar avtalet syftet att
trygga ordnade löne- och arbetsvillkor i Danmark – löntagare
från de nya medlemsländerna blir beroende av arbetsgivarnas
välvilja.
