EU & arbetsrätt 3 2005
Processuella problem av danskt slag okända i Norge
I Norge genomförs EG-rättens arbetsrättsliga direktiv genom lagstiftning, inte genom kollektivavtal. Det enda undantaget, som är partiellt, är direktivet om information och samråd (2002/14) som genomfördes med kapitel 8 i den nya arbeidsmiljøloven från 2005.
Detta sätt att genomföra direktiv innebär att man i norsk rätt inte står inför samma slags processuella problem – med därtill hörande materiella problem med att få kännedom om kollektivavtals tolkning och anknytande fackrättslig praxis – som Ole Hasselbalch beskriver i sin artikel (”Problematiskt genomföra direktiv med danska kollektivavtal” i EU & arbetsrätt nr 2/2005).
I norsk rätt gäller utan undantag att den enskilda arbetstagaren kan väcka talan om sina rättigheter vid de allmänna domstolarna, och rättigheter enligt lag – också där lagen genomför EG-rättsliga regler – anses alltid som arbetstagarens individuella rättigheter.
På enstaka särskilda områden finns det ordningar med en ”tvistenevnd”, ett särskilt förvaltningsorgan som kan – och i vissa situationer skall – ta ställning i tvister innan de eventuellt kan dras inför domstol. Syftet med dessa är först och främst att skapa en enklare, billigare och snabbare processväg för att ta tillvara sådana arbetstagarrättigheter som det kanske inte ligger så nära till hands att göra till föremål för vanliga processer. Dessutom finns en särskild nämnd, Bedriftsdemokratinemnda, för en del frågor på medbestämmande-, informations- och samrådsområdet. Som allmän regel kan emellertid den som har dragit en sak inför en nämnd också föra nämndens avgörande vidare till domstol.
En längre version av artikeln finns på Forum för forskning om arbetsrätt
Ladda ned hela artikeln (pdf)
