EU & arbetsrätt 1 2006
EU, ILO och arbetslivet – två uppslagsverk
European Industrial Relations Dictionary, utgiven av European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, Office for Official Publications of the European Communities 2005, ISBN 92-897-0922-7Gianni Arrigo & Giuseppe Casale (red): Glossary of labour law and industrial relations (with special reference to the European Union), International Labour Office 2005, 277 sid, ISBN 92-2-115731-8
Det av EU finansierade forskningsinstitutet för arbetsmarknadsfrågor i Dublin gav under åren 1991–2003 ut en serie av uppslagsböcker på engelska om arbetsrätt och arbetsmarknad i var och en av de femton första EUstaterna. Serien har nu kompletterats med ett verk med titeln European Industrial Relations Dictionary som behandlar EU:s arbetsmarknadspolitik och dess rättsakter för harmonisering på arbetslivets område. Det är fråga om en sorts ordbok som redovisar ungefär 300 termer med definitioner och som också innehåller ganska fylliga beskrivningar av de arbetsmarknadsrelationer och regler som de beskrivna begreppen anknyter till. Titeln är något missledande, eftersom verket inte är snävt inriktat på ”industrial relations” i gängse mening utan mera har sin tyngdpunkt på det rättsliga materialet.
Verket, vars huvudförfattare är Brian Bercusson och Niklas Bruun, framträder i tre gestalter. På papper föreligger ett tryckt häfte på 55 sidor med undertiteln ”Overview” och som innehåller översiktliga beskrivningar av EU:s regleringar för arbetslivet och även sammanfattar EU:s arbetsmarknadspolitiska mål.
En cd-rom medföljer häftet. Den innehåller texten till uppslagsverket i dess lydelse senhösten 2005 och omfattar ca 5,7 MB. Meningen är att en ny version skall utges årligen. I artiklarna om de olika uppslagsorden finns hänvisningar till rättsakter och annat material, men tyvärr inte i form av länkar som man kan ta fram från disketten. Bortsett från det alfabetiska registret finns inte någon sökfunktion.
För att ta del av den tredje versionen måste man vara uppkopplad på Internet, där verket är gratis tillgängligt på: www.eurofound.eu.int/areas/industrialrelations/dictionary. Aktualisering är avsedd att ske fortlöpande. De stora fördelarna med denna version är att det finns en sökfunktion och även länkar till alla rättsakter. Går man in på termen ”professional qualifications” finner man sålunda, för att nämna ett exempel, en uppräkning av de tiotal direktiv som reglerar ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer inom hälsovården, och med hjälp av länkarna finns texterna genast tillgängliga. Av EG-rättsfallen hänvisas bara till ett ganska gallrat urval som tycks ha skett något slumpvis. Beträffande direktivet 91/533 om s.k. anställningsbesked kan man till exempel söka sig fram via uppslagsordet ”Overtime” till fallet Lange (C-350/99). Någon länk till fallet Kampelmann (C-253/96) finner man däremot inte i källmaterialet.
Det är alltså inte tänkt att man ska lösa mer invecklade juridiska problem med hjälp av det här uppslagsverket. Men verket ger goda översikter över EU:s regleringar för arbetslivet och dess socialpolitiska mål, t.ex. den storstilade Lissabonstrategin. Och Internet-versionen är ett behändigt hjälpmedel för att finna rättsakter och att snabbt få fram själva texterna.
I sammanhanget finns anledning att nämna en kompletterande, mer anspråkslös publikation med delvis samma uppläggning och inriktning. Det är boken Glossary of labour law and industrial relations (with special reference to the European Union), utgiven av ILO. Termer och begrepp för arbetslivet som här redovisas täcker både EU:s och ILO:s verksamheter, och dessutom omtalas en del annat internationellt material, bl.a. Europarådets konventioner. Boken torde ha producerats främst för att nyttjas vid utbildning på olika håll i världen. Framställningen är summarisk, men det har sitt värde att ILO-normer finns redovisade på detta sätt vid sidan av materialet från EU.
