EU & arbetsrätt 2 2006
Dansk avhandling om integritetsskydd i arbetslivet
Martin Gräs Lind: Medarbejderes integritetsbeskyttelse i dansk ret – med særlig fokus på databeskyttelse, kontrol og overvågning i den private sektor, Juristog Økonomforbundets forlag 2006, 386 sidor, ISBN 87-574-1435-1
I november 2005 försvarade Martin Gräs Lind sin phd-avhandling om arbetstagares integritetsskydd i dansk rätt vid Århus universitet. I Danmark saknas, precis som i Sverige, en samlad lagreglering om skyddet för arbetstagares integritet. I det inledande kapitlet ställer författaren frågan om integritetsskyddet ska uppfattas som en rättslig grundprincip i dansk rätt. Författaren hittar stöd för en sådan princip bl.a. i skilda lagregler och de värderingar som dessa ger uttryck för. Han pekar t.ex. på att den danska grundlagen liksom Europakonventionen om mänskliga rättigheter på olika sätt skyddar mot ingrepp i den privata sfären. Det finns även ett antal lagar som reglerar särskilda typer av situationer som är känsliga från integritetssynpunkt, som lagar om personuppgifter, TV-övervakning och hälsoupplysningar. Vidare pekar författaren på att privatlivets helgd i rättspraxis anses utgöra en allmän rättsgrundsats. Han lyfter även fram mer allmänna argument för behovet av skydd för arbetstagares och medborgares integritet, vilka kan beaktas som ”reale hensyn” i rättslig argumentation. Sammantaget menar för författaren att integritetsskyddet bör uppfattas som en rättslig grundprincip, även om principens styrka är osäker. Det är fråga om argument som bör eller ska ingå vid tolkning av lagregler, men också som självständig grund för avgörande i frågor som inte omfattas av lagregler. Det är inte någon strikt rättsregel utan en princip som måste vägas mot andra intressen, som arbetsgivarens behov av effektiv ledning av verksamheten.
Med utgångspunkt i denna integritetsskyddsprincip gör Martin Gräs Lind sedan en i det närmaste heltäckande genomgång av ”integritetsrisker” som kan uppstå vid, under och efter anställningen. Han gör en innehållsrik inventering av problemställningar och argument. Framställningen bör ha stort värde, inte minst för den utredning om integritet i arbetslivet som den svenska regeringen just beslutat om (se sid 2 i detta nr av EU & arbetsrätt).
