EU & arbetsrätt 4 2006


 

Viktigt att nordiska arbetsrättsjurister följer diskussionen om grundläggande sociala rättigheter

Gráinne De Búrca & Bruno de Witte (red): Social rights in Europe, Oxford University Press 2005, 421 sid, ISBN 0-19-928617-5

Den centrala frågan i den här boken är hur sociala rättigheter skyddas i Europa. Dessa rättigheters ställning har under det senaste decenniet stärkts dels genom revideringen av Europarådets sociala stadga 1999, dels genom att EUs stadga om de grundläggande rättigheterna från år 2000 omfattar sociala rättigheter. I boken finns 17 uppsatser som ursprungligen skrevs för en konferens vid European University Institute i Florens. I en inledande uppsats behandlar Cécil Fabre de sociala rättigheternas ställning i medlemsstaternas konstitutioner. I två avslutande artiklar diskuterar Alexandra Gatto respektive Marie-Ange Moreau vilken betydelse de europeiska stadgorna har utanför Europas gränser. Däremellan behandlas en lång rad olika frågor, såsom vad som avses med rätten till arbete (Diamond Ashiagbor) och de sociala rättigheternas ställning i EUs nya konstitution, vilken ännu inte trätt i kraft (Brian Bercusson).

Som vanligt i uppsatssamlingar av detta slag spretar bidragen. Här återfinns t ex en relativt ingående och handfast beskrivning av hur Europarådets sociala stadga övervakas (Régis Brillat), medan många andra bidrag har en mer teoretisk ansats. Åter andra har en framåtriktad eller t o m. spekulativ inriktning.

Som en följd av EU-utvidgningen kan man förmoda att ny EU-lagstiftning på arbetsrättens område inte kommer att antas i någon större utsträckning och att tyngdpunkten inom rättsutvecklingen kommer att förskjutas mot rättspraxis, både nationellt och internationellt. I denna utveckling kan grundläggande sociala rättigheter utgöra en viktig faktor. Här kan t ex nämnas att EG-domstolen i ett mål i juni 2006 beaktade stadgan om de grundläggande rättigheterna (mål C-540/03 Europaparlamentet mot Rådet). Det finns alltså skäl för nordiska arbetsrättsjurister att följa diskussionen om betydelsen av grundläggande sociala rättigheter.


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör