EU & arbetsrätt 3 2007
TIDSKRIFTERNA
Under vinjetten Tidskrifterna sammanfattar EU & arbetsrätt ämnesvis intressanta artiklar från det senaste halvåret.
Diskriminering på grund av etnisk bakgrund, ålder och funktionshinder, ramdirektivet om likabehandlingMia Rönnmar behandlar rättsfrågor i skärningspunkten mellan arbetslivets diskrimineringslagar och anställningsskyddslagens (LAS) regler om uppsägning, omplacering och turordning. Hon konstaterar att diskrimineringslagarna möjliggör en mer långtgående prövning av arbetsgivarens motiv, agerande och beslut än LAS, och i förlängningen kan de komma att ändra innebörden av arbetsbristbegreppet. De bör också öka möjligheterna för enskilda arbetstagare att angripa avtalsturlistor.
Flera författare analyserade under 2006 målet Mangold, och särskilt EG-domstolens upphöjande av förbudet mot åldersdiskriminering till en allmän EG-rättslig princip. De diskuterar principens verkan för direktiv vars implementeringsfrist ej löpt ut och det faktum att den metod EG-domstolen väljer inte innebär att direktiv får horisontell direkt effekt. Dagmar Schiek analyserar särskilt domens konsekvenser för tysk rätt. Hon menar att domstolens ”vändning” kan få stora konsekvenser i det att den kan komma att utsträckas till andra diskrimineringsgrunder. Elise Muir kritiserar vad hon ser som EG-domstolens underminering av det fria skön som medlemsstaterna har enligt EG-fördraget och ramdirektivet om likabehandling (2000/78) att själva bestämma över sin politik i fråga om äldre på arbetsmarknaden. Ruth Nielsen analyserar huruvida danska regler om särskilda lönevillkor för unga och om obligatorisk avgång vid en viss ålder numer stämmer överens med EG-rätten. Hon pekar också på att domen i förhållande till kön och etnicitet får verkan inom i princip hela kontraktsrätten, då direktiven på dessa områden även är tillämpliga utanför arbetslivet.
Malcolm Sargeant diskuterar den engelska lagstiftning som genomför ramdirektivet och ifrågasätter dess överensstämmelse med EG- rätten. Jonathan Swift diskuterar åldersdiskriminering med fokus på engelsk rätt och på frågan vad åldersjämlikhet i praktiken bör innebära.
Stein Evju diskuterar särskilt det allmänna likabehandlingsdirektivets genomförande i Norge, främst åldersgränser vid pensionering, men han tangerar också regler om urval vid uppsägning, lön baserad på anställningstid, en lägsta ålder för vissa typer av sysselsättning m.m.
David L. Hosking analyserar i en artikel ramdirektivet om likabehandling och hur EG-domstolen kan komma att tolka dess förbud mot diskriminering på grund av funktionshinder. Direktivet kan, enligt Hosking, på lång sikt förändra värderingar kring funktionshindrade i arbetslivet, och det finns en utvecklingspotential i skyldigheten för arbetsgivare att vidta stöd- och anpassningsåtgärder. EG-domstolens tendens att ge likabehandlingsprincipen en formell tolkning kan dock kväsa initiativ för positiv särbehandling, då de riskerar att ses som otillåtna undantag från principen.
I en annan artikel analyserar Hosking målet Chacón Navas där EG-domstolen slog fast att skyddet mot diskriminering inte omfattar sjukdom. Han menar att domstolen satt ribban så lågt att skyddet för funktionshindrade kommer att variera mycket mellan medlemsländerna. Tillämpningen av en medicinsk snarare än en liberal, ändamålsenlig och social definition av begreppet funktionshinder kan, enligt Hosking, utesluta skydd för kroniskt sjuka och tillfälligt funktionshindrade.
Även Lisa Waddington kritiserar EG-domstolen för att i Chacón Navas fokusera på individens tillstånd snarare än på den diskriminerande handlingen och därmed på en för snäv, medicinsk definition av begreppet funktionshinder. Istället, menar hon, borde domstolen ha tagit fasta på den definition som innebär att funktionshindret också kan vara en produkt av hur omvärlden förhåller sig till det.
Mia Rönnmar, Diskriminering vid arbetsbristuppsägningar, Juridisk Tidskrift, 2006 – 2007 nr 3 sid 630 – 645
Dagmar Schiek, The ECJ Decision in Mangold: A Further Twist on Effects of Directives and Constitutional Relevance of Community Equality Legislation, Industrial Law Journal, nr 3/2006 sid 329 – 341.
Elise Muir, Enhancing the effects of Community law on national employment policies: the Mangold case, European Law Review, nr 5/2006 sid 879 – 891.
Ruth Nielsen, Princippet om forbud mod forskelsbehandling pga. alder som et almindeligt EU-retsligt princip, Ugeskrift for retsvaesen, nr 34/2006 sid 259-266.
Malcolm Sargeant, The Employment Equality (Age) Regulations 2006: A Legitimisation of Age Discrimination in Employment, Industrial Law Journal, nr 3/2006 sid 209 – 227
Jonathan Swift, Justifying Age Discrimination, Industrial Law Journal, nr 3/2006 sid 228 – 244. Evju, Stein, Aldersdiskriminering, likebehandling og pensjonsalder. Om Mangold, Chacón Navas -og Arbeidsmiljølovens artikel 13, Arbeidsrett, nr 3/2006 sid 137 – 161.
David L. Hosking, Great expectations: protection from discrimination be-cause of disability in Community law, European Law Review, nr 5/2006 sid 667 – 689
David L. Hosking, A High Bar for EU Disability Rights, Industrial Law Journal, nr 2/2007 sid 228 – 237 Lisa Waddington, Case C-13/05,
Chacón Navas v. Eurest Collectividades AS, judgment of the Grand Chamber of 11 July 2006, nyr,
Common Market Law Review 44, 2007 sid 487 – 499
