EU & arbetsrätt 1 2008
Även Østre landsret dömde förtroendemän för insiderbrott
Också Østre landsret anser att de två fackliga företrädare som röjde känslig information som den ene fått i egenskap av arbetstagarledamot i en bolagsstyrelse bröt mot den danska insiderlagen. Domen andas trots det betydligt större förståelse för det fackliga uppdraget än domen i underinstansen (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 3). De båda männen, Knud Grøngaard och Allan Bang, har nu ansökt om prövningstillstånd i Højesteret.
Som ledamot av bolagsstyrelsen för finansinstitutet RealDanmark fick Grøngaard vetskap om en planerad fusion, som skulle kunna leda till uppsägningar av tusentals medarbetare, de flesta av dem medlemmar i Finansforbundet. För att veta hur han skulle agera i bolagsstyrelsen och för att förbundet skulle ha en beredskap för att ta hand om medlemmarnas reaktioner när fusionen blev offentlig, rådgjorde Grøngaard vid två tillfällen med förbundets ordförande Allan Bang. Han uppgav då både datum för fusionen och bytesförhållandet mellan de båda bolagens aktier. Bang lämnade i sin tur uppgifterna vidare till förbundets vice ordförande och två tjänstemän på kansliet.
Enligt den danska lagen om värdepappershandel, som bygger på EU:s insiderdirektiv (2003/6), är det förbjudet att röja insiderinformation för tredje man om det inte sker "som ett normalt led i fullgörandet av tjänst, verksamhet eller åligganden", och den avgörande frågan i målet är vad som ligger i det begreppet. Är det ett normalt led i fullgörandet av en facklig förtroendemans uppdrag att röja känsliga uppgifter i en situation som denna?
När Københavns byret dömde de båda för insiderbrott utgick den helt och hållet ifrån vad som låg i bolagets intresse. Arbetstagarnas representanter i styrelsen har inga andra förpliktelser eller rättigheter än övriga styrelseledamöter, ansåg den. Østre landsret är inte lika kategorisk.
Enligt domen framgår det av bevisningen att det främsta syftet med att föra uppgifterna vidare var önskan om att ha en beredskap när fusionen blev offentlig. Det var inte heller okänt för koncernledningen att anställda brukar informera sina fackliga organisationer inför en fusion. Därmed kan önskan om att ha en beredskap motivera att informationen om en möjlig fusion fördes vidare några dagar innan den offentliggjordes, men inte så tidigt som vid det första tillfället. Ännu mindre kan det motivera att bytesförhållandet mellan aktierna röjdes. Då syftet med förbudet mot att röja insiderinformation är att säkra förtroendet för värdepappershandeln och då undantaget ska tolkas restriktivt är männen skyldiga.
Två domare ville enbart fälla dem för att de röjt uppgiften om bytesförhållandet. Att de vidarebefordrade de övriga upplysningarna var allmän praxis och ett normalt led i utövandet av deras funktioner, ansåg minoriteten.
