EU & arbetsrätt 4 2008


 

AD sätter punkt för långköraren om företagsrådet vid Kühne & Nagel

Den svenska Arbetsdomstolen satte i oktober punkt för - eller i vart fall komma i - en långdragen tvist om inrättande av ett europeiskt företagsråd vid den internationella transportkoncernen Kühne & Nagel. Tvisten har pågått sedan 1999. 

 Enligt direktivet om europeiska företagsråd (94/45) ska sådana företagsråd inrättas i alla s.k. gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföretag (dvs. företag av viss storlek och spridning inom EU/EES) om arbetstagarna vill. Kühne & Nagel är en sådan koncern med dotterbolag bl.a. i Tyskland och i Sverige. Moderföretaget är dock beläget i Schweiz, dvs. utanför EU. Därmed ska ett europeiskt företagsråd enligt direktivet inrättas på det koncernbolag inom EU som har flest anställda. I Kühne & Nagel-koncernen är detta det tyska dotterbolaget.

Redan 1999 begärde det "vanliga" företagsrådet på det tyska företaget att detta skulle lämna ut uppgifter om bl.a. antalet arbetstagare i olika delar av koncernen, vilket var nödvändigt för att man skulle kunna inrätta ett europeiskt företagsråd. Bolaget svarade att det inte förfogade över dessa uppgifter, och att den centrala ledningen i Schweiz motsatte sig att lämna information. Tvisten prövades av tre tyska arbetsdomstolar och av EG-domstolen (C-440/00, se EU & arbetsrätt nr 1/2004 sid 10). Företagsrådets talan bifölls slutligen av Bundesarbeitsgericht.

För att kunna följa den domen begärde det tyska bolaget att moderföretaget skulle lämna ut uppgifterna. Sedan detta misslyckats vände man sig mot de olika koncernbolagen inom EU. Det tyska bolaget väckte talan vid den svenska Arbetsdomstolen och yrkade att det svenska systerbolaget skulle lämna de aktuella uppgifterna. Sedan AD först förklarat sig behörig att pröva tvisten (se AD 2007 nr 41 och EU & arbetsrätt 2/2007 sid 3) motsatte sig det svenska bolaget att tillhandahålla informationen. Arbetsdomstolen fastställde dock att det svenska bolaget är skyldigt att lämna uppgifterna till det tyska bolaget. 

Efter drygt nio år och processer i åtminstone fem olika domstolar är det alltså klart att det tyska bolaget är skyldigt att lämna den information som behövs för att inrätta ett europeiskt företagsråd till det tyska företagsrådet, och att det svenska bolaget måste bistå sitt tyska systerbolag med relevant information. Något europeiskt företagsråd har dock ännu inte kommit till stånd. Även om Kühne & Nagel hittills förlorat domstolstvisterna har man vunnit tid. Det ligger nära till hands att uppfatta koncernens handlande som ett rättsligt filibustrande. 


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör