EU & arbetsrätt 4 2008
Parlamentet stoppade kohandel om arbetstider och bemanningsarbete
Direktivet om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag antogs snabbare än väntat den 22 oktober. Det blev möjligt genom att Europaparlamentet accepterade ministerrådets gemensamma ståndpunkt utan en endaste ändring. Därmed visade parlamentet att det faktiskt kan ha ett stort inflytande i lagstiftningsarbetet. I ministerrådet hade nämligen några medlemsstater villkorat sitt godkännande av bemanningsdirektivet med att andra stater kompromissade när det gäller ändringarna i arbetstidsdirektivet (se EU & arbetsrätt nr 2/2008 sid 3). När nu det ena direktivet är antaget, men inte det andra, har parlamentet satt stopp för fortsatt kohandel. Den 17 december avvisade parlamentet ministerrådets gemensamma ståndpunkt om arbetstidsdirektivet.
Nu var det inte uteslutet att även den skulle gå igenom i parlamentet. Det behöriga utskottet hade visserligen hela 22 ändringsförslag, av vilka de viktigaste var att möjligheten att göra individuella överenskommelser om undantag från regeln om 48 timmars arbetsvecka ska avskaffas och att all jourtid på arbetsplatsen ska fortsätta att räknas som arbetstid. Men om inget av ändringsförslagen hade fått majoritet när parlamentet röstade, hade ministerrådet kunnat anta direktivet. I stället väntar nu förlikningsförhandlingar mellan rådet och parlamentet.
De centrala reglerna i bemanningsdirektivet är dels en likabehandlingsprincip, dels en regel om att olika begränsningar och förbud mot uthyrning av arbetskraft i medlemsstaterna ska ses över. Likabehandlingsprincipen innebär att arbetstagare som hyrs ut ska ha minst den lön och andra villkor som de skulle ha haft om de varit anställda direkt av kundföretaget. Från denna regel kan sedan undantag göras, bl.a. genom kollektivavtal. Direktivet ska vara genomfört i medlemsländerna senast den 5 december 2011.
