EU & arbetsrätt 3/4 2009
Österrikisk 18-årsgräns underkändes men danska kollektivavtal klarar sig
Syftet med regeln att yrkeserfarenhet före 18 års ålder inte skulle beaktas vid lönesättningen var i och för sig legitimt, men regeln stred ändå mot förbudet mot åldersdiskriminering eftersom den inte var lämplig för att uppnå syftet. Det konstaterar EU-domstolen i målet Hütter. Den danska ordningen med lägre löner till personer under 18 år underkänns däremot inte, vilket den danska regeringen tycks ha fruktat. David Hütter och en två år äldre kollega gick samtidigt en lärlingsutbildning. Därefter fick de anställning vid det tekniska universitetet i Graz. Kollegan blev inplacerad i en högre lönegrad än Hütter. Skillnaden berodde på en lagregel som innebar att deras lärlingstid skulle beaktas vid lönesättningen bara i den mån den hade gjorts efter att arbetstagaren fyllt 18 år. Hütter väckte talan mot arbetsgivaren och krävde att få samma lön som den äldre kollegan. Den österrikiska domstolen ställde följande fråga till EU-domstolen:
"Ska artiklarna 1, 2 och 6 i... direktiv (2000/78) tolkas på så sätt att de utgör hinder för tillämpningen av sådana nationella bestämmelser som innebär att anställningstid före 18 års ålder inte beaktas vid fastställelsen av den dag som utgör utgångspunkten för beräkningen av den anställningstid som är erforderlig för uppflyttning i löneklass?"
Domstolen besvarade frågan jakande (bekræftende). Svaret grundas i synnerhet på artikel 6 i direktivet om likabehandling i arbetslivet. Enligt denna utgör särbehandling på grund av ålder inte diskriminering om den på ett objektivt och rimligt sätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör t.ex. sysselsättningspolitik, arbetsmarknad och yrkesutbildning, och sätten för att genomföra detta syfte är lämpliga och nödvändiga.
Det mål som den österrikiska lagstiftaren eftersträvar med regeln är att motverka att personer som har fullföljt en allmän gymnasieutbildning behandlas annorlunda än personer som har genomgått en yrkesutbildning. Andra mål är att den offentliga sektorns kostnader för yrkesutbildningen inte ska öka och att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för unga som har genomgått yrkesutbildning.
EU-domstolen ansåg att dessa mål kan vara legitima och rättfärdiga olika behandling. Men de medel som används för att tjäna dessa mål måste också vara lämpliga och nödvändiga. Och även om medlemsstaterna här har ett vitt utrymme för skönsmässig bedömning, så kan en ordning som den i målet inte kan anses vara lämplig, fann EU-domstolen.
Ett skäl till det är att åldersgränsen gäller oavsett vilken typ av utbildning som arbetstagaren har genomgått. Följaktligen kan den leda till särbehandling såväl mellan två personer som har genomgått en yrkesutbildning som mellan två personer som har gått igenom en allmän gymnasieutbildning. Därmed är kriteriet som rör den ålder då yrkeserfarenheten har förvärvats inte ett lämpligt medel för att uppfylla målet att den allmänna utbildningen inte ska missgynnas jämfört med den yrkesinriktade.
När det gäller syftet att främja rekrytering av unga anmärkte EU-domstolen att regeln om att inte ta hänsyn till erfarenhet före 18 års ålder gäller för alla kontraktsanställda, oberoende av hur gamla de är när de anställs. Eftersom den inte tar hänsyn till personernas ålder vid anställningstillfället är den alltså inte heller lämplig för att uppnå målet att främja ungas tillträde till arbetsmarknaden.
Många kollektivavtal i Danmark innehåller regler om lägre lön för arbetstagare under 18 år. Danmark yttrade sig i Hütter-målet till stöd för Österrike, sannolikt av rädsla för att den danska ordningen skulle bedömas på samma sätt som den österrikiska. Men domstolen framhöll att det är skillnad mellan dem, eftersom de danska reglerna, som har till syfte att främja ungdomars "anställbarhet", innebär att ungdomar under 18 år omfattas av lönevillkor som är sämre än de villkor som är tillämpliga på äldre arbetstagare.
Hütter-målet innebär alltså inte att den danska ordningen med lägre lön till personer under 18 år strider mot direktivet.
