EU & arbetsrätt 4 2010
Europakonventionens skydd för privatlivet krävde noggrann intresseavvägning vid uppsägning
Europadomstolen för mänskliga rättigheter har under hösten avgjort två mål som ytterligare tydliggör den betydelse som Europakonventionen har för arbetslivet. Målen rör två arbetstagare som sagts upp från anställningar inom kyrkan på grund av utomäktenskapliga förbindelser, och i det ena fallet ansåg domstolen att arbetstagarens rätt till skydd för privat- och familjeliv enligt artikel 8 i konventionen hade kränkts.
Den ene, Obst, var europachef för ”public relations” inom mormonkyrkan. Den andre, Schüth, var anställd som organist och körledare i en katolsk församling. De båda hade inlett sina utomäktenskapliga förbindelser medan de fortfarande var gifta, Schüth var dock separerad och levde nu ihop med sin nya partner och väntade barn med henne. Så fort deras överordnade fick kännedom om omständigheterna blev de uppsagda. Den federala tyska arbetsdomstolen Bundesarbeitsgericht godtog uppsägningarna.
Obst och Schüth klagade till Europadomstolen som fick avgöra om de hade getts ett tillräckligt skydd genom den avvägning som tyska domstolar gjort mellan å ena sidan de sökandes rätt till sitt privatliv enligt artikel 8 och kyrkornas rättigheter enligt konventionen å den andra. Religiösa samfunds självständighet är skyddad mot otillbörligt intrång av staten enligt artikel 9 (religionsfrihet) läst i samklang med artikel 11 (föreningsfriheten).
När det gällde Obst noterade Europadomstolen att Bundesarbeitsgericht i avvägningen mellan de motstående intressena beaktat att uppsägningen vidtagits för att bevara mormonkyrkans trovärdighet, att Obst haft en hög tjänst och att det måste stått klart för honom vilken roll trohet spelar inom mormonkyrkan. Den tog också hänsyn till att kyrkan hade utrett möjligheten att vidta en mindre ingripande åtgärd, att Obsts ungdom gjorde det lätt för honom att hitta ett nytt arbete och att han inte bara gjort sig skyldig till en enstaka avvikelse från regelverket utan en varaktig sådan. Att den tyska domstolen efter denna nogranna avvägning kom fram till att uppsägningen var godtagbar stod enligt Europadomstolen inte i strid med konventionen.
I Schüths fall kom dock Europadomstolen till motsatt slutsats. Bundesarbeitsgericht hade inte gjort en seriös avvägning mellan de intressen som stod på spel, och hade t.ex. inte ägnat det familjeliv som Schüth faktiskt levde någon uppmärksamhet i avvägningen. Domstolen menar att det visserligen borde ha stått klart för Schüth vilka krav som ställdes när han tog anställning, men åtagandet kunde inte sträcka sig så långt att han behövde leva i livslång avhållsamhet efter separation eller skilsmässa. Schüth hade inte heller väckt medial debatt kring ärendet och hade inte under sina 14 år som anställd på något sätt utmanat kyrkans värderingar. Till sist påtalade Europadomstolen att Schüts yrke gjorde det mycket svårt för honom att finna ett nytt arbete, eftersom anställning som kyrkomusiker ofta kräver att man tillhör den aktuella kyrkan. Bundesarbeitsgericht hade således inte i tillräcklig grad beaktat den klagandes intressen och därför inte tillerkänt honom ett tillräckligt skydd enligt artikel 8.
Europadomstolen ger medlemsstaterna ett stort handlingsutrymme när de ska avgöra frågor som de har löst på helt olika sätt. Dit hör den aktuella frågeställningen. Trots detta avstår inte domstolen från att pröva frågan. Avgörande för att en uppsägning under de omständigheter som behandlas i dessa två mål ska vara förenlig med artikel 8 tycks vara att beslutet vilar på en bred avvägning av båda parters relevanta intressen. Därutöver indikerar domstolen att den fäster särskild vikt vid vissa omständigheter.
