EU & arbetsrätt 2 2011
Antologi som illustrerar hur illa EU-domstolens kriterier passar in
Edoardo Ales och Tonia Nowitz (red):
Collective Action and Fundamental
Freedoms in Europe – Striking the
Balance, Intersentia 2010, 273 sid,
ISBN 978-94-0000-072-8
Frågan vilka implikationer
EU-domstolens avgöranden
i målen Viking och Laval har
för ett antal utomnordiska EUländer
är det övergripande temat i
denna antologi. Domarna har rönt
ett omfattande intresse runt om i
Europa och en mängd akademiker
har uttalat stor oro för rättsutvecklingen.
För att på ett mer konkret
plan förstå domarnas effekter krävs
inblick i hur skyddet och regleringen
av rätten att vidta stridsåtgärder
ser ut i olika länder. Detta är också
utgångspunkten i denna bok där
sju arbetsrättsforskare från Belgien,
Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien,
Nederländerna och Storbritannien
beskriver den nationella
utformningen av rätten att vidta
stridsåtgärder. De tar sig an frågan
om definitionen av en stridsåtgärd,
dess juridiska status, möjliga begränsningar,
processuella krav och
hur rätten att vidta stridsåtgärder
balanseras mot andra rättigheter
och friheter. Varje kapitel avslutas
med ett avsnitt om den potentiella
effekten av EU-domstolens praxis
för respektive lands reglering.
Dessa kompletteras med ett
kapitel om lagval för tvister med
gränsöverskridande inslag, skrivet
av Filip Dorssemont och Aukje
A.H. van Hoek. Kapitlet tar sin
utgångspunkt i artikel 9 i
Rom
II-förordningen. Genomgången av
de nationella regleringarna visar
att utformningen av och skyddet
för rätten att vidta stridsåtgärder
varierar stort mellan många medlemsländer.
Valet av rättsordning
vid en tvist kan därför få avgörande
betydelse för bedömningen av en
stridsåtgärds rättsenlighet. Att olika
rättsordningar kan bli tillämpliga
för bedömningen av den fackliga
organisationens och av de strejkande
arbetstagarnas roll i tvisten kan
därför, som Tonia Nowitz påtalar,
hindra ett effektivt utövande av
strejkrätten i gränsöverskridande
situationer.
I antologins avslutande kapitel
ingår också en sammanfattande
analys av vilka effekter EU-domstolens
avgöranden kan komma att
få för skyddet av strejkrätten i olika
nationella kontexter.
Förutom att ge en lättillgänglig
inblick i regleringen av strejkrätten
i de sju rättsordningarna, något
jag själv har saknat, så illustreras
i antologin tydligt hur illa EUdomstolens
kriterier för att bedöma
brytpunkten mellan de ekonomiska
friheterna och strejkrätten passar
in i egentligen alla behandlade
industrial relations-system, och
vilka effekter detta kan komma
att få för det framtida nationella
skyddet av strejkrätten. Detta gäller
i första hand konflikter med
gränsöverskridande inslag, men kan
också komma att spilla över på rent
nationella tvister. Slutsatsen är inte
att allt som vunnits för att tillvarata
arbetstagarnas intressen i ett slag
har raserats – men att det riskerar
att bidra till att det som uppnåtts
urholkas steg för steg.
