EU & arbetsrätt 4 2011
I Bokhandeln
Inte helt övertygande slutsats om positiv och negativ religionsfrihetReinhold Fahlbeck: Bed och Arbeta – Om religionsfrihet i arbetsliv och skola, Liber 2011, 302 sid, ISBN 978-91-47-09649-7
Fahlbecks bok är ett inlägg i diskussionen kring religionsfriheten i stort och dess tolkning i arbetslivet och skolan i synnerhet. Boken har som utgångspunkt att elever och anställda liknar varandra i sina rättsliga relationer. Författaren använder sig i stor utsträckning av primärmaterial, främst domar från Europadomstolen för mänskliga rättigheter, och är pedagogisk i framställningen av dessa domar. Däremot saknas i stor utsträckning belysande hänvisningar till doktrin, svensk såväl som internationell.
I huvudsak behandlar boken uttryck och handlingar som anses omfattade av skyddet för religionsfriheten enligt artikel 9 i Europakonventionen för mänskliga rättigheter. I sex kapitel, där tyngdpunkten ligger på praxis från Europadomstolen samt från Tyskland och Frankrike, driver författaren tesen att den positiva och negativa religionsfriheten spelar ett nollsummespel. Religionsfriheten har, med författarens ord, “ett givet totalutrymme. Detta delas till lika delar mellan positiv och negativ religionsfrihet […] Utvidgningar kan inte heller ske eftersom det skulle innebära kränkningar av den andra” (s. 180). Med andra ord, min frihet till religion och dess yttre manifestationer, måste alltid vägas mot andras frihet från religion och religiösa manifestationer.
Detta nollsummespel får stor betydelse då författaren menar att EU-rätten och svensk lag, diskrimineringslagen inkluderad, ska tolkas konventionskonformt. Därför fi nns inte utrymme för att ge ett mer långtgående skydd för den positiva religionsfriheten – en sådan tolkning skulle inkräkta på den negativa religionsfriheten. Av den anledningen är författaren starkt kritisk till det svenska så kallade handskakningsfallet. Där kom tingsrätten till slutsatsen att Arbetsförmedlingen hade gjort sig skyldig till olovlig diskriminering då den dragit tillbaka aktivitetsstöd för en man som inte ville ta en kvinnlig intervjuare i hand på grund av sin religiösa övertygelse.
Enligt gängse uppfattning ska Europakonventionen uppfattas som en minimistandard (se t.ex. Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 2007, s. 47). Vidare har konventionsstaterna, särskilt när det gäller religionsfrihet, av Europadomstolen bedömts ha en vid bedömningsmarginal. Författarens slutsats angående positiv och negativ religionsfrihet ter sig i ljuset av detta märklig. Den negativa religionsfriheten är visserligen en viktig beståndsdel i artikel 9, men att den positiva och negativa religionsfriheten skulle dela på samma utrymme i ett nollsummespel, är för mig en ny och inte helt övertygande tolkning. Det är i tillägg en tolkning som inte är vanligt förekommande i den omfattande doktrin som fi nns på detta område. Jag efterlyser även i boken en större differentiering av de rättsliga ramarna vad gäller religionsfrihet i arbetslivet å ena sidan och i skolan å den andra.
