EU & arbetsrätt 4 2011

NYA MÅL

Här beskrivs ytterst koncentrerat vad de senast inkomna målen i EU-domstolen handlar om. De fullständiga frågorna från nationella domstolar i mål om förhandsavgöranden och kommissionens yrkanden i mål om fördragsbrott kan man ta del av genom att klicka på målnumren i notiserna nedanför.

Grundläggande rättigheter
Mål C-434/11  Corpul National al Politistilor, som företräder personalen vid polismyndigheten i Albas polisdistrikt mot Ministerul Administratiei si Internelor, Inspectoratul General al Politiei Române och Inspectoratul de Politie al Judetului Alba
Hindrar EU-stadgan om grundläggande rättigheter sådana lönesänkningar som den rumänska staten infört?

Mål C-462/11  Victor Cozman mot Teatrul Municipal Târgoviste
Medger Europakonventionen om mänskliga rättigheter löneminskningar på 25 procent enligt den rumänska lagen om åtgärder för att återställa budgetbalansen?

Deltidsarbete
Mål C-385/11  Isabel Elbal Moreno mot Instituto Nacional de la Seguridad Social och Tesorería General de la Seguridad Social
Omfattar begreppet anställningsvillkor i deltidsdirektivet (97/81) en avgiftsbaserad ålderspension? Hindrar direktivet en regel som kräver att deltidsarbetande fullgör en proportionellt sett längre avgiftsperiod än heltidsarbetande för att få rätt till pension?

Lönegaranti
Mål C-398/11 Thomas Hogan med fl era mot Minister for Social and Family Affairs, Irland, och Attorney General
Målet rör en rad frågor om lönegarantidirektivets (2008/94) tillämpning när förlust av pensionsförmåner inte utgör en fordran mot arbetsgivaren som skulle godtas vid konkurs eller likvidation.

Lönediskriminering
Mål C-427/11 Margaret Kenny med fl era mot Minister for Justice, Equality and Law Reform, Minister for Finance och Commissioner of An Garda Síochána
Vilken bevisning krävs för att styrka att löneskillnader som påstås vara indirekt diskriminerande grundas på objektiva skäl? Kan ”intresset av att bevara arbetsfreden” beaktas när man fastställer av om löneskillnaden är objektivt motiverad? Kan motpartens omsorg om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter beaktas?