EU & arbetsrätt 3 2012


 

Sverige får regler om uthyrning av arbetstagare
Arbetsgivarna klagar redan hos kommissionen

Sent omsider ska nu EU:s bemanningsdirektiv (2008/104) genomföras i Sverige genom en ny lag om uthyrning av arbetstagare, föreslår regeringen. Men propositionen hade knappt hunnit landa på Riksdagens bord innan arbetsgivarorganisationen Bemanningsföretagen kontaktade Europeiska kommissionen för att klaga på lagförslaget.

Enligt propositionen ska arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ha minst de grundläggande arbets- och anställningsvillkor som skulle ha gällt om de hade anställts direkt av kundföretaget för samma arbete. Genom centrala kollektivavtal kan dock arbetsmarknadens parter komma överens om andra regler. Regeringen föreslår också att Sverige utnyttjar möjligheten att göra undantag från kravet på likabehandling i fråga om lön, ifall arbetstagaren har en tillsvidareanställning och får lön även mellan uthyrningsuppdragen. Undantagsregeln säger inget om hur stor den lönen ska vara och garanterar alltså inte att arbetstagaren får rimliga villkor. Den tillstyrks ändå samstämmigt av arbetsmarknadens parter, bl.a. med hänvisning till att det är främmande för den svenska modellen att lagstifta om lön.

Arbetstagare som hyrs ut till Sverige av utländska bemanningsföretag ska få ett förstärkt skydd. Till skillnad från andra utstationerade arbetstagare ska de inte behöva nöja sig med svenska minimivillkor, utan ska ha rätt till samma villkor som svenska bemanningsanställda när det gäller t.ex. lön. De fackliga organisationerna ska följaktligen kunna vidta stridsåtgärder för att få till stånd sådana kollektivavtalsvillkor på de områden som hör till ”den hårda kärnan” i utstationeringsdirektivet.

Det som upprör Bemanningsföretagen är att bemanningsdirektivets artikel 4 om översyn av begränsningar och förbud mot uthyrning av arbetskraft inte har avsatt några spår i propositionen. Enligt organisationen borde lagen innehålla en uttrycklig regel om att kollektivavtal om begräsningar och förbud är tillåtna enbart om de är motiverade av ett allmänt intresse. Men regeringen menar att det är oklart vad artikel 4 kräver av medlemsländerna och vill inte föreslå någon sådan regel i detta skede.

 


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör