EU & arbetsrätt 3 2013


 

Estnisk domstol valde finsk rätt

Två estniska byggnadsarbetare har övertygat Estlands högsta domstol om att tillämpa finsk rätt i en tvist om lönen för arbete som de utfört i Finland, enligt en artikel av Matteo Fornasier och Maarja Torga i Europäische Zeitschrift für Arbeitsrecht. Det var inte självklart att det skulle sluta så när tvisten avgjordes i parternas hemland, menar författarna.

De estniska byggnadsarbetarna var anställda av en estnisk arbetsgivare för att utföra arbete i Finland. Enligt anställningsavtalen rörde det sig om utstationeringsarbete och lönen skulle regleras av estnisk rätt.

EEnligt utstationeringsdirektivets (96/71) artikel 2 är en utstationerad arbetstagare någon som ”under en begränsad tid utför arbete inom en annan medlemsstats territorium än där han vanligtvis arbetar”. Arbetstagarna hade aldrig arbetat för arbetsgivaren i Estland och landets högsta domstol bedömde därför att det inte rörde sig om utstationering. Vid den lagvalsbedömning enligt artikel 8 i Rom I-förordningen (593/2008) som därmed skulle göras ska anställningsavtal i första hand vara underkastade lagen i det land där arbetstagarna vanligtvis utför sitt arbete. Eftersom de två inte hade utfört arbete åt arbetsgivaren i något annat land än Finland och med beaktande av EU-domstolens generösa inställning vid tillämpningen av lagvalsregeln (C-29/10 Koelzsch, se EU & arbetsrätt nr 2/2011 s. 6) fann Estlands högsta domstol att finsk lag var tillämplig. Den konstaterade sedan att minimilönen enligt finsk rätt återfanns i det allmängiltiga kollektivavtalet för branschen. De estniska arbetstagarna vann därmed målet.

 

Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör