EU & arbetsrätt 1 2015
Generellt organisationsförbud för militär personal gick för långt
Det generella förbudet mot facklig organisering för gendarmer och andra medlemmar av de väpnade styrkorna i Frankrike går för långt. Det har Europadomstolen för mänskliga rättigheter slagit fast genom två domar där Frankrike ansågs ha kränkt föreningsrätten.
Det ena målet rörde en tjänsteman vid gendarmeriet i Picardie, Matelly, som varit med och bildat en förening, Forum gendarmes et citoyens, vars verksamhet huvudsakligen var att skapa och administrera ett forum på internet för meningsutbyte mellan enskilda gendarmer och medborgare. Syftet var att öka allmänhetens förståelse för gendarmeriets polisiära verksamhet.
Enligt den franska lagen om militär personal gäller trosfrihet och åsiktsfrihet inom polisiär och militär verksamhet, men med inskränkt yttrandefrihet inom tjänsten. Medlemskap i föreningar av politisk karaktär är förbjudet (rätt naturligt med hänsyn till händelserna i Algeriet i samband med självständigheten) och yrkesföreningar av facklig natur liksom medlemskap i sådana sägs vara oförenliga med militär disciplin. Forum gendarmes et citoyens bedömdes därför som otillåten enligt den franska lagstiftningen, och efter att Matelly hotats med disciplinära påföljder gick han ur föreningen.
Förhållandena i det andra målet var likartade. Den klagande var en förening för militär personal, Adefdromil, vars syfte var att företräda medlemmarna i fråga om anställnings-villkor. Conseil d´Ètat hade avvisat föreningens besvär över ett beslut om ekonomiska förmåner till en av dess medlemmar, med hänvisning till att lagstiftningen inte tillät militär personal att företrädas av en förening med facklig karaktär.
Både Matelly och Adefdromil ansåg att lagstiftningen inskränkte föreningsfriheten på ett sätt som stred mot Europakonventionens artikel 11 och väckte talan i Europadomstolen.
Europadomstolen fann att föreningsfriheten kunde inskränkas genom lag med hänsyn till den politiska demokratin. Möjligheterna att bilda och tillhöra en förening kunde dock inte be-gränsas. Begränsningarna kunde däremot avse hur föreningen utövade sin verksamhet, så att den inte kom i konflikt med den politiska demokratin. Begränsningarna måste vara inriktade på att värna om den politiska demokratin och vara nödvändiga och ändamålsenliga (pertinents et suffisants) för att nå detta syfte. Den generella inskränkningen i förenings-friheten i den franska militärlagstiftningen var alltför omfattande och inte helt relevant.
