EU & arbetsrätt 2 2015
Gränsen mellan arbetskraftsuthyrning och annan utstationering förtydligad
Utstationering av arbetstagare från bemanningsföretag skiljer sig från andra utstationerings-situationer enligt utstationeringsdirektivets artikel 1.3.c. Utstationerade bemanningsanställda kan nämligen omfattas av fördragens bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare samtidigt som deras arbetsgivare tillhandahåller tjänster (C-307/09 – C-309/09 Vicoplus, se EU & arbetsrätt nr 2/2011 s. 7). Vad som är bemanningsarbete i utstationeringsdirektivets (96/71) mening har nyligen förtydligats av EU-domstolen, i ett mål som rörde frågan om ungerska slakteriarbetare i Österrike skulle behöva arbetstillstånd enligt de övergångsregler som landet införde i samband med den stora EU-utvidgningen 2004.
EU-domstolen betonar att det är den nationella domstolen som ska bedöma om det handlar om bemanningsarbete, men slår fast att det avgörande är om förfl yttningen av arbets-tagarna till värdmedlemsstaten utgör själva föremålet för tjänsten. Vid denna bedömning menar EU-domstolen att man ska undersöka hur stort inflytande över arbetets utförande som tjänsteleverantören haft i förhållande till mottagaren av tjänsten.
I det aktuella fallet hade det ungerska företaget Martin Meat tecknat avtal med ett österrikiskt slakteri, Alpenrind, om att stycka och packa kött som det sedan levererade till Alpenrind. Arbetet utfördes i lokaler och med maskiner som Martin Meat hyrde av Alpenrind.
EU-domstolen menar att det är avgörande om det är tjänsteleverantören eller tjänste-mottagaren som ansvarar för utförandet av tjänsten. Att tjänsteleverantören, som i detta fall, ansvarar för den färdiga produkten och själv får bestämma hur många arbetstagare som behövs talar emot att det rör sig om bemanningsarbete. Att mottagaren av tjänsten genom avtalet ger vissa instruktioner om hur den ska utföras eller kontrollerar att den utförs avtals-enligt, ska inte heller i sig föranleda slutsatsen att det är fråga om bemanningsarbete.
Sammanfattningsvis kan man säga att ju större ansvar tjänsteutövaren har för att den del av ett avtal som inte avser bemanning fullgörs, desto mindre sannolikt är det att det är fråga om bemanningsarbete.
