EU & arbetsrätt 4 2015

I bokhandeln

Med ”Viking, Laval and Beyond” har en rad insiktsfulla författare med Mark Freedland och Jeremias Prassl som redaktörer levererat ett intressant bidrag till litteraturen om Laval- och Viking-domarna. Boken är den första i en serie med fokus på att analysera hur banbrytande EU-domar påverkar medlemsstaternas system. Det är upplagt för att börja serien med Viking och Laval, som både är banbrytande och har skapat mycket debatt runt om i medlemsstaterna.

I det första avsnittet om EUperspektiv analyseras domarna till att börja med ur inre marknadsrespektive arbetsrättsligt perspektiv. Därefter följer en analys av samspelet mellan rätten att vidta stridsåtgärder enligt Europakonventionen om mänskliga rättigheter (EKMR) och rätten till fri rörlighet enligt EUF-fördraget, som inte blir mindre komplicerat av EU-domstolens avvisande av att låta EU ansluta sig till EKMR. Avsnittet avrundas med ett stycke om den politiska blockeringen av Europeiska kommissionens förslag till Monti II-förordning och dess tänkbara konsekvenser.

I det andra avsnittet om nationella perspektiv är fokus på en komparativ analys av domarnas verkningar i olika medlemsländer. Det är slående att de har haft mycket olika effekter i de nio undersökta EU- och EES-länderna. Skillnaden går inte bara tvärs över Väst- och Östeuropa, utan avspeglar grundläggande skillnader mellan ländernas arbetsrättsliga system och öppenhet i förhållande till EUrättslig påverkan.

I det avslutande avsnittet om horisontella perspektiv går analyserna tvärs över olika EU-rättsliga discipliner. Analyserna kretsar på olika sätt kring den komplicerade avvägningen mellan fackliga och sociala rättigheter å ena sidan, och de ekonomiska friheterna å den andra. Det fi nns också förslag på hur EU-rätten kan anpassas så att den i högre grad respekterar fackliga och sociala rättigheter. Den svåra balansgången kommer sannolikt snart på dagordningen med kommissionens aviserade utspel om ett reviderat utstationeringsdirektiv som en del av ett ”rörlighetspaket”.

I en epilog framhåller Ulf Bernitz att EU-domstolen på senare år har använt en alltmer grundrättighetsorienterad tolkningsstil i känsliga sociala och politiska frågor, vilket enligt Bernitz fordrar ”judicial restraint”. Man kan bara hoppas att domstolen lyssnar på det goda rådet.

Jens Kristiansen