EU & arbetsrätt 2 2016

I bokhandeln

Boken ”Arbeidsgiverbegrepet” är baserad på Marianne Jenum Hotvedts avhandling som hon disputerade på vid Oslo universitet i juni 2015. Boken är avsedd att ge en bred analys av arbetsgivarbegreppet i norsk rätt. Ämnesvalet är både intressant och aktuellt. Arbetsrätten har traditionellt ägnat sig åt att analysera arbetstagarbegreppet för att kunna avgöra om arbetsrättsliga regler äger tillämpning. Den senare utvecklingen på arbetsmarknaden har inneburit en ökad komplexitet i organisationen av arbete och medfört att frågan om vem som är arbetsgivare, eller har skyldigheter som arbetsgivare, blivit intressant, t.ex. i situa-tioner med entreprenörskedjor, vid utlåning eller uthyrning av personal.

Hotvedt konstaterar inledningsvis att arbetsgivarbegreppet är allt för komplext för att ges en enhetlig och precis definition. Begreppet varierar med de olika rättsverkningar det är knutet till. Utgångspunkten för hennes undersökning är därför frågan om vad som utgör grunden för arbetsgivarplikter. Denna problemställning analyseras i två led: olika typer av ingångsvillkor för arbetsgivarplikter (del II av avhandlingen) och anställningsavtalet som grund och in-gångsvillkor för arbetsgivarplikter (del III av avhandlingen). Hotvedt diskuterar också de bakomliggande värdepremisserna och använder sig då av värdena avtalsfrihet och skydd av individen. Hon konstaterar att grunden för arbetsgivarplikter ligger i en avvägning av dessa värden.

Nyanserna i skyddslagstiftningen sorterar Hotvedt in under tre typer av ”ingångsvillkor”: anställningsavtalet, driftsansvar och inflytande. Ingående av anställningsavtalet är centralt och plikterna är knutna till arbetsgivar-/arbetstagarrelationen. Dessutom finns arbetsgivar-plikter knutna till driftsansvaret för att skydda arbetstagaren och det finns också arbets-givarplikter som aktualiseras av andra former av inflytande på skyddet i arbetslivet.

Det är för mig oklart vad arbetsgivarplikter är och på vilket sätt dessa definierar arbets-givarbegreppet. Det är också oklart på vilka grunder Hotvedt valt att använda sig av dessa ingångsvillkor.

Hotvedt har alltså i mitt tycke valt ett mindre lyckat angreppssätt för sin utredning. Detta hindrar inte att boken ändå är klart läsvärd. Den är mycket välskriven och innehåller många intressanta diskussioner. Den klargör gällande rätt i flera viktiga avseenden, bl.a. finns en grundlig diskussion och analys när det gäller de avtalsrättsliga aspekterna av anställnings-avtalet där också svensk och dansk rätt används. Birgitta Nyström

Birgitta Nyström