EU & arbetsrätt 3 2017

I bokhandeln

Välskrivet, grundligt dokumenterat och insiktsfullt om löneskillnader

Lena Svenaeus: Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män En rättssociologisk studie av regler i lag och avtal om lika lön, Rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet 2017, 392 sidor, ISBN 978-91-7753-150-0

Lena Svenaeus disputerade våren 2017 i rättssociologi i Lund med avhandlingen ”Konsten att upprätthålla löneskillnader mellan kvinnor och män”.

Svenaeus har en praktisk erfarenhet av arbete för jämställdhet och lika lön under många år, bland annat som Jämo. Avhandlingen är en gedigen historisk genomgång av hur den svenska jämställdhetsregleringen utvecklats särskilt som ett resultat av utifrån kommande ”interventioner”: ILO:s konvention om lika lön (Nr 100), FN:s s k kvinnokonvention och EU-rättens likalönsreglering.

Analysen belyser på ett intressant sätt likalönsregleringens paradoxer och konflikter. Från ett genusperspektiv tedde sig t.ex. 70-talets jämställdhetslag som en urvattnad produkt med många inbyggda spärrar som begränsade likalönsprincipens genomslag i praktiken. Från ett arbetsrättsligt perspektiv utgjorde jämställdhetslagen emellertid ett revolutionärt ingrepp i grundläggande principer om arbetsgivarens arbetsledningsrätt och rätt att fritt besluta om nyanställningar. Svenaeus belyser hur konflikten mellan dessa utgångspunkter hanterades i praktiken på arbetsmarknaden och inom domstolar, ofta med konsekvensen att jämställdhets- och likalönsintresset fick vika. Hon avslutar boken med en rad synpunkter om hur likalönsprincipens praktiska genomslag kunde stärkas i dag.

Boken är ytterst välskriven, grundligt dokumenterad och insiktsfull. Den lämpar sig därför väl som lärobok eller referens för den som vill fördjupa sig i likalönsregleringens krokiga utvecklingsvägar i Sverige samt i hur EU-rätten successivt trängt in i det svenska rättssystemet.

Niklas Bruun

Intresseväckande slutsatser om EWC-reglernas tillämpning

Rasmus Hästbacka, Europeiska företagsråd i svenska koncerner. Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet 2017 (301 s.)

Hästbacka har i sin licentiatavhandling tagit sig an de komplicerade reglerna kring europeiska företagsråd (EWC). Han analyserar det första EWC-direktivet från 1994, liksom det nya direktivet från 2009, och hur dessa EU-regler har införts i svensk rätt. Han behandlar också regelverkets tillämpning i tre multinationella koncerner med säte i Sverige. Framställningen är väldisponerad och pedagogisk. Den är i stora stycken deskriptiv.

Hästbacka fokuserar på hur reglerna påverkar arbetstagarinflytandet i och styrningen av koncerner. Bokens underrubrik är ”En rättsvetenskaplig studie av EWC-regleringens betydelse för arbetstagarinflytande och styrning av multinationella koncerner”. Studien har ett ambitiöst upplägg, men tyvärr fullföljer Hästbacka inte alltid de spår han lägger ut. Detta kan inte heller fordras i ett licentiatarbete. Hade arbetet genomförts fullt ut enligt sitt upplägg och dessutom konsekvent, så hade förmodligen en doktorsavhandling kunnat rymmas inom de ramar som dras upp.

De empiriska undersökningarna har genomförts i en verkstadsindustrikoncern, en vårdkoncern och en bankkoncern. Genomgångar av EWC-direktiven och deras genomförande i svensk rätt har gjorts av andra författare, så det är främst genom dessa tre fallstudier och diskussionen kring betydelsen för arbetstagarinflytande och styrning som Hästbacka tillför något nytt. Han finner bl.a. att rätten främjar arbetstagarinflytande genom att förbättra arbetstagarrepresentanternas sammanhållning och kunskapsläge samt underlättar styrning av multinationella koncerner genom att främja ledningens beslutsunderlag och legitimitet. Arbetstagarinflytandet är starkast i frågor rörande omorganisationer, chefstillsättningar och arbetsmiljö, men svagt i situationer då produktionen flyttas mellan nationer. Ett antal frågetecken måste dock resas när det gäller själva genomförandet av de empiriska undersökningarna.

Detta ska dock inte överskugga det faktum att Hästbacka gör en förhållandevis lättillgänglig genomgång av direktivet och de svenska genomförandereglerna samt drar flera intresseväckande slutsatser angående regelverkets genomförande och tillämpning.

Boken avslutas med några förslag på frågor som bör vara ägnade åt vidare forskning. Här nämns bl.a. de internationellt privaträttsliga aspekterna av EWC-reglerna och flera andra angelägna frågor som vi kanske får se Hästbacka behandla i kommande publikationer?

Birgitta Nyström