EU & arbetsrätt 4 2017

I bokhandeln

Insiktsfullt om integritetsskydd

Otto, Marta: The right to privacy in employment – a comparative analysis, Hart Publishing 2016, 256 sidor, ISBN 978-1-50990-611-6

I ljuset av den teknologiska utvecklingen har riskerna för integritetsintrång inom ramen för ett anställningsförhållande ökat lavinartat. Varje aktivitet kan loggas, loggarna samköras och sammantaget avslöja det mesta om dig som person. Den inledande fråga Marta Otto ställer i denna bok är hur pass omfattande intrång i anställdas privatliv som kan vara berättigade. Otto avser att fylla en lucka i doktrinen genom att tillhandahålla en mer sammansatt teoretisk analys av det som särskiljer rätten till privatliv i arbetslivet (dess definition, innebörd och värde) från den allmänna rätten till privatliv. Detta gör hon bland annat genom att identifiera den begreppsliga och normativa grunden för det paradigm som är specifikt för det nutida skyddet för privatlivet i anställningen. I detta syfte använder sig Otto av komparativ metod och hon har valt ut tre typexempel för skydd av privatlivet för sin undersökning – USAs, Europas och Kanadas. Varje modell använder en egen vokabulär för begreppet skydd för privatlivet och olika regleringstekniker för att skydda det. En dogmatisk analys av de byggstenar som formar skyddet för privatlivet inom respektive rättssystem görs. Syftet är att identifiera vad som är utmärkande för varje ramverk och behovet av och möjliga former för dess anpassning till anställningsförhållandet.

I USAs individualistiska kultur är privatlivet främst värderat som underordnat frihet. I Europa, där privatlivet traditionellt är förankrat i skyddet för den okränkbara värdigheten, har skydd för privatlivet över tid utvecklats till ett socialt ideal som säkerställer det allmänna värdet av individers självbestämmande, psykologiska och moraliska integritet och deras kapacitet att utveckla meningsfulla relationer. Liksom i Kanada är privatlivet erkänt som instrumentellt inte bara i förhållande till individens unika personlighet, värdighet, fysiska och moraliska autonomi men också i förhållande till allmän ordning. En slutsats är att ju bredare den deontologiska grunden för privatlivet är desto mer konsoliderad och adekvat är skyddsstandarden för tillämpning i en anställningskontext.

I det sista kapitlet tar Otto avstamp i de begreppsmässiga, regleringstekniska och institutionella likheter och olikheter som de tre rättssystemen representerar för att identifiera vad som krävs för ett holistiskt förhållningssätt till skydd för privatlivet i anställningsförhållandet. Ett sådant förhållningssätt kan, menar Otto, bidra till ett mer effektivt och hållbart ramverk för integritetsskydd i arbetslivet. Enligt Otto kan ett sådant bara uppnås genom specifik riktad lagstiftning, som utgår från det allmänna skyddet för privatlivet/dataskydd och tar hänsyn till anställningsförhållandets särart. En avgörande komponent i ett sådant adekvat skydd är först och främst att det finns en presumtion för skydd för privatliv. Det innebär att varje intrång måste kunna motiveras utifrån principerna om legitima begränsningar, proportionalitet, transparens och samtycke. Särskilda genomförandemekanismer ska införas, allvarliga intrång ska kriminaliseras och ’privacy by design’ främjas.

Trots sitt något pretentiösa anslag är boken ett välkommet bidrag till doktrinen om integritetsskydd i arbetslivet. Jämförelsen mellan de tre rättssystemen och diskussionen om vad som utmärker ett ändamålsenligt skydd och varför är tankeväckande och intressanta. Diskussionen om varför arbetslivet kräver särskilda regler och varför dataskyddsreglering inte ensamt kan bära detta ansvar är insiktsfull. Boken kan rekommenderas.

Petra Herzfeld Olsson