EU & arbetsrätt 1 2019


Ny luftfartsstrategi ska ge flygande personal bättre villkor

Det ska bli slut på vissa flygbolags försök till regelshopping, anlitande av falska egenföretagare och användning av otrygga anställningsformer för flygande personal. Så kan man sammanfatta innehållet i den luftfartsstrategi som Europeiska kommissionen nyligen lade fram under rubriken ”Upprätthållande och främjande av höga sociala standarder”.

Strategin är ett svar på upprepade propåer från Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, medlemsstater, flygbolag och arbetsmarknadens parter om att göra något åt vissa flygbolags strategier som haft negativa effekter för flygande personals anställnings- och arbetsvillkor. Till exempel antog sex medlemsstater, däribland Danmark, en gemensam deklaration om en social agenda inom luftfarten i oktober i fjol.

Bland de problem som kommissionen tar upp är att flygbolag (utan namns nämnande) försöker ”shoppa runt” bland medlemsländernas rättssystem och hävda att anställnings- och arbetsvillkor regleras av rätten i något land med låga socialavgifter och lägre skyddsstandard för arbetstagarna. Ett annat knep för att slippa undan arbetsrättsliga förpliktelser är att anlita personal genom någon form av förmedlare, vilket gör att arbetstagarna kan ha svårt att veta vem som faktiskt är deras arbetsgivare. Båda dessa fenomen var aktuella i målet Noguiera m.fl. (C-168/16 och 169/16) som rörde Ryanair. I det slog EU-domstolen fast att Ryanairs krumbukter inte höll (se EU & arbetsrätt 3/2017 s. 4).

Man skulle kunna tro att problemet därmed var ur världen, men att döma av kommissionens meddelande behöver medvetenheten om denna rättspraxis ökas. I diskussioner med medlemsstaterna, parlamentet och arbetsmarknadens parter har den ”uttryckt sin förväntan om att företag som är verksamma på EU:s inre marknad för luftfart ska respektera all tillämplig europeisk och nationell lagstiftning”.

Strategin innehåller inte några skarpa politiska förslag. Citatet ovanför är karakteristiskt för tonen i meddelandet som talar om utredningar, workshopar och expertgrupper; det är inga hårdhandskar som slängs upp på bordet. I varje fall än så länge. På längre sikt kan det eventuellt komma ”ytterligare åtgärder” (vilket tycks syfta på ändringar i EU:s lufttrafikförordning) för att förbättra rättssäkerheten för flygande personal när det gäller vilken lagstiftning som är tillämplig på deras anställningsavtal.

Kerstin Ahlberg

COM(2019) 120 final En luftfartsstrategi för Europa: Upprätthållande och främjande av höga sociala standarder, den 1 mars 2019


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör