EU & arbetsrätt 2 2020
I bokhandeln
Arbete och arbetsrätt i gig-ekonomin – ny brittisk forskning
Jeremias Prassl: Humans as a Service The Promise and Perils of Work in the Gig Economy, Oxford University Press 2018, 208 sid, ISBN: 9780198797012
Plattforms- eller gig-ekonomin har blivit ett vanligt begrepp för att beskriva tendenser på dagens arbetsmarknad. Det handlar om att den som efterfrågar att få arbete utfört och den som efterfrågar arbetstillfällen ska kunna mötas omedelbart – utan någon tredje part, som en arbetsgivare – genom en app på en smartphone. I en ny bok i det lilla formatet beskriver den brittiska arbetsrättsforskaren Jeremias Prassl inte bara retoriken kring gig-ekonomin – flexibilitet för alla parter och effektivt resursutnyttjande för samhällets del – utan också verkligheten bakom: underordning under appen och telefonen, låga ersättningar, intensiv övervakning och utlämnande till kundernas godtycke.
Den viktigaste slutsatsen i boken är lätt att instämma i: Retoriken till trots handlar det även i gigekonomin om mänskligt arbete, och då väcks frågan om hur marknadsmekanismen ska hanteras i relation till denna speciella ”vara”. Hur står sig de nedärvda begreppen arbetstagare och arbetsgivare till de nya formerna för organiserande av arbete? Prassl visar hur de nya arbetsuppläggen syftar till att skifta risker till de arbetande och bort från app och kunder, och anser att arbetsrätten är och bör vara tillämplig i gig-ekonomin.
Apparna – visar Prassl – är mer än passiva förmedlare mellan arbetande och kunder., De är aktiva deltagare i att forma transaktionens fördelning av rättigheter och skyldigheter. Plattformarna beter sig i hög grad som arbetsgivare, och de arbetande framstår ofta som arbetstagare. Återstår då att överväga vilken roll kunderna spelar. För nordiskt vidkommande framstår den av Prassl lanserade analysen av arbetsrättens tillämplighet – att börja med att fråga hur plattformen förhåller sig till de klassiska arbetsgivarfunktionerna – som mindre relevant. Här handlar det om att först bedöma den arbetspresterande som antingen uppdrags- eller arbetstagare, och därefter eftersöka ett subjekt att hålla ansvarig som arbetsgivare. Ofta är det nog appen som på detta sätt är arbetsgivare, men saken måste avgöras från fall till fall med beaktande av arbetsuppläggets utformning.
Prassls bok rekommenderas för den som är intresserad av frågor om arbete och arbetsrätt i den nya digitala ekonomin. Perspektivet är i hög grad anglosaxiskt och inte mycket av analyserna går att rakt av överföra till den nordiska kontexten. Frågorna som väcks är högaktuella, och saknar givna svar. Angreppssättet framstår delvis som journalistiskt i det att framställningen hålls nära det studerade materialet. Prassl presenterar på ett medryckande och överskådligt sätt både ett omfattande material och en avancerad begreppsbildning och går i utvecklande dialog med den existerande arbetsrätten.
Niklas Selberg
jur. dr,
Lunds universitet
EU-arbetsrättens klassiker i ny utgåva
Ruth Nielsen: EU-arbejdsret. 5. uppl., Jurist- og Økonomforbundets Forlag, Köpenhamn 2019. 737 sid, ISBN 9788757441789
Våren 2019 har ”5. udgaven” av Ruth Nielsens bok ”EU-arbejdsret” utkommit. Boken som publicerades i första upplagan redan år 1989 har under 30 år varit det ledande standardverket på EU-arbetsrättens område i Norden.
Ursprungligen kom boken ut under en period, då man i Finland, Norge och Sverige upplevde ett uppvaknande politiskt intresse för ett närmande till EU. För min generation av arbetsrättsforskare, som då på allvar började intressera sig för EU-rätten, var boken en värdefull ingång till den europeiska arbetsrätten. EU:s arbetsrätt befann sig då i ett dynamiskt utvecklingsskede, under ledning av den dåvarande kommissionspresidenten Jacques Delors.
Ruth Nielsen har i flera omgångar utvidgat sitt standardverk, som i dag omfattar över 700 sidor. Det gör också att boken i dag fått karaktären av ett slags uppslagsverk och systematisk helhetsframställning. Det finns kortare och mera lättlästa introduktioner till EU-arbetsrätten på nordiska språk vilka kanske bättre lämpar sig för användning i grundundervisningen. Det oaktat är det en enorm kulturgärning att Nielsen fortgående orkar uppdatera sin bok så att man nu här finner hänvisningar till färska domar som t.ex. Egenberger (EU-domstolen fall C-414/16). Också det att författaren integrerar både globala mänskorättskonventioner och inte minst Europakonventionen om mänskliga rättigheter i sin framställning är ägnat att ge en grundlig helhetsbild av regleringen.
Själv upplever jag också bokens systematiska struktur, som beaktar EU-rättens olika särdrag, som värdefull. Det är därför med beundran och respekt jag önskar gratulera Ruth Nielsen för att ha förmått göra den kraftansträngning och det stora arbete som den nyttiga nyutgåvan inneburit.
Niklas Bruun
