EU & arbetsrätt 1 2021

Diskrimineringsförbudet gäller även inom samma skyddade grupp

En arbetsgivare som ställer upp villkor för att arbetstagare med funktionsnedsättning ska kunna få en viss förmån, kan göra sig skyldig till diskriminering av arbetstagare med funktionsnedsättning som inte uppfyller villkoret. Diskrimineringsförbudet gäller alltså även i förhållande till andra personer med funktionsnedsättning, enligt en ny dom av EU-domstolens stora avdelning.

Målet gällde en arbetsgivare som beslutat att betala lönetillägg till arbetstagare med funktionsnedsättning, förutsatt att de ingav ett intyg om sin funktionsnedsättning efter ett visst datum. Tidsgränsen innebar att anställda som redan innan beslutet lämnat ett sådant intyg inte fick något lönetillägg. Syftet med lönetillägget var att uppmuntra anställda som inte lämnat in intyg att göra det, för att arbetsgivaren skulle minska avgiften till en fond för rehabilitering av personer med funktionsnedsättning.

Frågan i målet var om förfarandet var diskriminerande gentemot de anställda som i ett tidigare skede lämnat ett intyg. Det rörde sig således om särbehandling av personer med funktionsnedsättning i förhållande till andra personer med funktionsnedsättning. I den frågan konstaterade EU-domstolen att rätten till likabehandling är knuten till själva diskrimineringsgrunden, vilket framgått även i domstolens tidigare bedömningar (bland annat i Coleman C-303/06). Det är därför inte nödvändigt att kunna påvisa särbehandling i förhållande till personer utan funktionsnedsättning, diskriminering kan föreligga ändå. Om man uteslöt att det utgör diskriminering för att det handlar om personer inom samma skyddade grupp skulle diskrimineringsskyddet reduceras i strid med direktiv 2000/78 och dess målsättningar.

Den därpå följande prövningen handlade om ifall arbetsgivarens tidsgräns skulle betraktas som direkt eller indirekt diskriminering. För att det ska handla om direkt diskriminering krävs det att kriteriet är oupplösligt förbundet med diskrimineringsgrunden, konstaterade domstolen. Det träffar direkt en viss grupp och innebär ett absoluthinder för denna. I sammanhanget nämnde domstolen sin tidigare praxis där den likställt äktenskaplig status med sexuell läggning (t.ex. Maruko C-267/06) samt där ålderspension som kriterium för avgångsvederlag ansetts oupplösligt förbunden med diskrimineringsgrunden ålder (Ingeniørforeningen i Danmark C-499/08).

För den situation som förelåg i det aktuella fallet resonerade domstolen kring det faktum att de personer som lämnat in sitt intyg innan den angivna tidpunkten, befann sig i en jämförbar situation med de som gav in intyget senare och därmed uppbar lönetillägget. Båda grupperna bidrog till den besparing som arbetsgivaren ville göra, men den avgränsade grupp som redan lämnat in sitt intyg och vars funktionsnedsättning arbetsgivaren redan kände till, blev avskuren från möjligheten till lönetilllägg. Det aktuella förfarandet skulle alltså, under dessa förutsättningar, kunna innebära direkt diskriminering.

Om tidsgränsen inte ses som direkt riktad mot en grupp, utan betraktas som ett (skenbart) neutralt kriterium, är frågan istället om det särskilt missgynnar en viss grupp och därmed utgör indirekt diskriminering. I den frågan menade domstolen att kriteriet kan missgynna personer med mer omfattande och synliga funktionshinder, som redan i ett tidigt skede lämnat in intyg för att få arbetsanpassning. Dessa har inte kunnat välja att vänta med intyget, medan den grupp som haft mindre omfattande funktionsnedsättningar eller mindre behov av anpassning kunnat avvakta. Som ett led i frågan om det skulle kunna vara indirekt diskriminering gjorde domstolen även bedömningen, att det inte fanns något berättigat mål med att ställa upp en tidsgräns. Syftet, att minska avgifterna till den statliga fonden, ansåg domstolen inte utgöra ett sådant berättigat mål som direktivet tar sikte på. Det kan alltså även vara fråga om indirekt diskriminering.

Sabina Hellborg
jur. dr., Institutet för social forskning

C-16/19 VL mot Szpital Kliniczny im. dra J. Babinskiego Samodzielny Publiczny Zaklad Opieki Zdrowotnej w Krakowie, dom den 26 januari 2021