EU & arbetsrätt 3 2021

Hamnarbetarförbundet till Europadomstolen: Vi hindras från att företräda våra medlemmar

Arbetsdomstolens rättstilllämpning hindrar oss från att effektivt företräda våra medlemmar och gör att värdet av vårt kollektivavtal omintetgörs. Därmed har svenska staten kränkt såväl förbundets föreningsfrihet enligt artikel 11 som rätten till rättvis rättegång i artikel 6 i Europakonventionen (EKMR). Det skriver Svenska Hamnarbetarförbundet i ett klagomål till Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Hamnarbetarförbundet organiserar en majoritet av arbetstagarna i Göteborgs hamn. Arbetsgivaren är dock bunden av två konkurrerande kollektivavtal, ett med Transportarbetareförbundet, som tillhör LO, och ett med Hamnarbetarförbundet som står utanför. Avtalen innehåller likalydande bestämmelser om att arbetstiden vid skiftarbete ska förläggas i ett lokalt upprättat arbetstidsschema och tvisten handlar om ifall arbetsgivaren är tvungen att förhandla med båda organisationerna om schemat. Arbetsdomstolen slog fast att arbetsgivaren inte varit skyldig att tillämpa den aktuella bestämmelsen i relation till parten i andrahandsavtalet, dvs. Hamnarbetarförbundet. Det skulle enligt AD väsentligen försvåra för arbetsgivaren att förhandla med båda arbetstagarorganisationerna om skiftarbetet. Förhandling behöver endast ske med stöd av förstahandsavtalet, dvs. med Transport.

I klagomålet till Europadomstolen anser Hamnarbetarförbundet att AD:s rättstillämpning i målet hindrar förbundet från att på ett effektivt sätt företräda sina medlemmars intressen i förhållande till arbetsgivaren och att värdet av förbundets kollektivavtal omintetgörs. Allt detta, menar Hamnarbetarförbundet, innebär att staten inverkar på arbetstagarnas möjligheter att fritt välja vilken fackförening de ska bli medlemmar av. Därmed har svenska staten kränkt förbundets föreningsfrihet enligt artikel 11 i EKMR.

I svenska AD medverkar ledamöter som nominerats av de arbetsmarknadsorganisationer som Hamnarbetarförbundet står utanför. Förbundet anklagar därför även staten för att ha kränkt förbundets rätt till en rättvis rättegång i konventionens artikel 6. Här pekar förbundet på att de partsnominerade ledamöter som dömt i målet om andrahandsavtalet kommer från organisationer som konkurrerar med förbundet, som uttalat stark kritik mot det och som medverkat till de nyligen beslutade inskränkningarna i strejkrätten, som särskilt drabbar Hamnarbetarförbundet. Det framstår enligt förbundet som om AD:s sammansättning inte kan ge det en opartisk prövning och därför är Sverige skadeståndsskyldigt också på denna grund.

Europadomstolen har ansett att klagomålet lämnats in av en obehörig företrädare för Hamnarbetarförbundet och har därför av formella skäl avvisat talan. Förbundets ombud, advokat Anders Karlsson, uppger emellertid att avvisningsbeslutet är felaktigt och att man har goda förhoppningar om att kunna få det ändrat och målet prövat i sak.

Om Europadomstolen tar upp Hamnarbetarförbundets klagomål får vi en bred prövning av några av de karaktäristiska dragen i den svenska modellen: minoritetsorganisationens och andrahandsavtalets svaga ställning samt inslaget av partsnominerade ledamöter i den rättsliga tvistelösningen.

Niklas Selberg
universitetslektor, Lunds universitet

AD 2020 nr 66 Svenska Hamnarbetarförbundet mot Sveriges Hamnar och APM terminals Gothenburg AB
Europadomstolens beslut ECHR-Aeng6, den 10 juni 2021