EU & arbetsrätt 3 2021

Värdefull avhandling om integritet och övervakning

Mia Eklund: Integritet och övervakning i arbetslivet – Juridiska perspektiv på arbetsgivarens rätt att övervaka arbetstagare, Unigrafia 2021

Mia Eklunds doktorsavhandling är en så kallad sammanläggningsavhandling som består av en sammanfattning och fyra tidigare publicerade, referee-granskade artiklar. Den handlar om skyddet av arbetstagarens privatliv och integritet vid övervakning i privaträttsliga arbetsförhållanden.

Temat i avhandlingen är EU:s allmänna dataskyddsförordnings (2016/679) förhållande till den tidigare och nuvarande regleringen av integritet i arbetslivet i Finland. Fokus ligger på spänningarna mellan arbetsrätten och skydd av särskilda intressen som anmälarskyddet (visselblåsare), övervakning av e-post och internetanvändning samt på användning av lokaliseringsdata vid övervakningen i arbetsförhållanden.

I avhandlingen granskas den finska lagstiftningen kritiskt och Eklund visar att regleringen avseende arbetstagarnas integritetsskydd framstår som oförenlig med dataskyddsförordningen. Det är det unika finska samtyckeskravet, antingen som grund för behandling av arbetstagarnas personuppgifter eller som ett tilläggskrav till behandling baserad på någon annan grund samt relevanskravet, som är oförenliga med dataskyddsförordningens bestämmelser och det utrymme för nationell reglering som förordningen tillåter. Eklund har ingående kunskaper om rättsutvecklingen i avhandlingens ämne och presenterar generella utvecklingslinjer.

Granskningen av den finska regleringen görs ur tre välvalda perspektiv, grund- och människorättsperspektivet utifrån Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, ett arbetsrättsligt perspektiv med fokus på arbetsrättens regleringsinstrument dvs. förhandling/ samverkan och kollektivavtal samt ett EU-rättsligt perspektiv med fokus på dataskyddsregler. Eklund för ett övertygande resonemang de lege ferenda om att en översyn bör göras av den finska lagstiftningen och att även andra legitima intressen bör införas som en ny rättslig grund för behandling av personuppgifter i arbetslivet i Finland.

Sammanfattningsvis visar hon god förmåga till självständigt kritiskt tänkande och har uppvisat integritet samt kunnig rättsdogmatisk argumentation i slutsatser och resultat. Valet av perspektiv och de internationella inslagen gör att avhandlingen har ett intresse även utanför Finland och är ett värdefullt inlägg i såväl samhällsdebatten som i den fortsatta akademiska debatten.

Annamaria Westregård opponent
docent, Lunds universitet