EU & arbetsrätt 1 2022

Gediget tillskott till litteraturen om arbetskraftsexploatering

Amy Weatherburn, Labour Exploitation in Human Trafficking Law, Intersentia 2021, 301 sidor.

Enligt ILO:s rapport Global Estimates of Modern Slavery från 2017 är det idag fler människor än någonsin som arbetar under exploaterande villkor. Amy Weatherburn ger i sin bok, Labour Exploitation in Human Trafficking Law, en bakgrund till denna utveckling. Huvudsyftet med boken, som är resultatet av författarens doktorsavhandling, är emellertid att ringa in begreppet arbetskraftsexploatering. En sådan normativ grund kan, menar Weatherburn, bidra till att bemöta de strukturella orättvisor som lett till att arbetskraftsexploatering ökat. Det är brottet människohandel som är utgångspunkten i hennes undersökning. Definitionen av människohandel består av tre element; handlingen, medlet och syftet - exploateringen. Det är det tredje elementet, exploateringen, som står i fokus. Begreppet är inte definierat i Palermoprotokollet, det FN-dokument som lägger grunden för förbudet mot människohandel. Istället räknas ett antal exempel upp som tvångsarbete, slaveri och handlingar som liknar slaveri. Listan är inte uttömmande. Genom en interdisciplinär ansats avser Weatherburn att klarlägga var gränsen går för sådan arbetskraftsexploatering som omfattas av förbudet mot människohandel.

I del I undersöks hur begreppet exploatering har definierats i politisk teori. I del två görs en rättslig analys av begreppet utifrån internationell och regional (europeisk) lagtext och praxis. Med stöd av de teoretiska och rättsliga slutsatserna analyseras sedan lagstiftning och praxis i två nationella jurisdiktioner, England och Wales och Belgien. Till sist knyter Weatherburn ihop säcken och formulerar vad hon kallar en rättslig förståelse av begreppet arbetskraftsexploatering inom ramen för människohandelsbrottet. Den lyder ungefär på följande sätt: Tillhandahållande av arbete eller tjänst där A medvetet tar orättvis fördel av Bs utsatthet genom att utöva kontroll för att få en fördel och visar bristande respekt för B:s mänskliga värdighet (min översättning).

Boken utgör ett välkommet och mycket gediget tillskott till den växande litteraturen om arbetskraftsexploatering. Det interdisciplinära metodvalet och inte minst närstudiet av nationell tillämpning av begreppet bidrar med en viktig pusselbit till diskussionen. Genom sitt syfte att vilja klarlägga begreppets rättsliga innebörd just för brottet människohandel, skapar Weatherburn en plattform från vilken diskussionen kan föras vidare. En intressant fråga är exempelvis hur rekvisiten för brottet människoexploatering enligt 4 kap. 1b § första stycket i den svenska brottsbalken, och inte minst Högsta Domstolens tolkning av dem i sin dom i mål B 1770-21 från den 15 februari 2022, förhåller sig till Weatherburns rättsliga förståelse av begreppet.

Petra Herzfeld Olsson