EU & arbetsrätt 2 2022

Svenska hamnarbetares strejk för Ukraina var olovlig

Sedan Ryssland invaderade Ukraina tidigare i år har Svenska hamnarbetarförbundet vidtagit stridsåtgärder mot Sveriges hamnar genom att vägra att lasta ryska fartyg. Då arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar menade att stridsåtgärderna stred mot fredsplikten avbröts de tillfälligt. När Hamnarbetarförbundet ville vidta förnyade stridsåtgärder i maj yrkade förbundet att Arbetsdomstolen interimistiskt skulle fastställa att stridsåtgärden var lovlig.

Eftersom det finns ett kollektivavtal mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar är rätten att vidta stridsåtgärder som utgångspunkt starkt begränsad. Förbundet grundade sin talan på att det antingen var fråga om en lovlig sympatiåtgärd till stöd för ukrainska och belarusiska fackföreningar eller en politisk stridsåtgärd. Arbetsgivarsidan invände att stridsåtgärden inte skulle vara lovlig på någon av dessa grunder.

Arbetsdomstolen konstaterade i sitt interimistiska beslut att en arbetstagarorganisation som är bunden av ett kollektivavtal får vidta sympatiåtgärder. En förutsättning för att de ska vara tillåtna är dock att primäråtgärden är lovlig. Det gäller även om primäråtgärden har vidtagits i ett annat rättssystem. Frågan om en sympatiåtgärd vidtagen i Sverige i solidaritet med en primäråtgärd utomlands är tillåten är således beroende av att den senare är lovlig enligt utländsk rätt.

Enligt den svenska rättegångsbalken (RB) är en domstol inte skyldig att känna till eller ta reda på innehållet i utländsk rätt på det sätt som gäller när svensk rätt ska tillämpas. I 35 kap. 2 § RB stadgas det dock att domstolen får utreda innehållet i utländsk rätt men också att den får anmana parterna att lägga fram bevisning om detta. Arbetsdomstolen konstaterade i sitt beslut att parterna inte hade ingett någon utredning om innehållet i utländsk rätt. Arbetsdomstolen tycks inte heller ha gjort någon som helst egen utredning om detta.

Om den skulle ha gjort det finns det flera grundläggande frågor som är svårbesvarade. För det första är det inte alls säkert vilket lands lag som skulle tillämpas på de påstådda primäråtgärderna eftersom de var vidtagna på ukrainskt territorium ockuperat av Ryssland. För det andra är det oklart hur utländsk rätt ska tillämpas i svensk domstol när det pågår ett krig.

Efter att ha konstaterat att det inte var fråga om en lovlig sympatiåtgärd övergick Arbetsdomstolen till att pröva om det kunde vara en tillåten politisk stridsåtgärd. För att en sådan ska vara lovlig krävs att den vidtas i syfte att demonstrera en politisk uppfattning och att den är kortvarig. I det aktuella fallet var stridsåtgärden planerad att pågå i tre veckor. Arbetsdomstolen menade att en så långvarig åtgärd var oproportionerlig i förhållande till arbetsgivarens affärsledningsrätt. I den bedömningen vägde domstolen även in att Hamnarbetarförbundet nyligen hade vidtagit en stridsåtgärd i en och en halv månad i samma syfte.

Erik Sinander, universitetslektor
Stockholms universitet