EU & arbetsrätt 3 2022


Välkommen avhandling om arbetsmiljörätten

Johan Holm: Ett hållbart arbetsliv. Arbetsgivarens rättsliga ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering. Skrifter från juridiska institutionen vid Umeå universitet, Nr 47, 2021 (385 sidor).

I den svenska juridiska forskningen har arbetsmiljöregler behandlats ganska sparsamt. Det är därför välkommet med en ny avhandling på området. Johan Holm tar ett helhetsgrepp på arbetsgivares lagstadgade skyldigheter när det gäller kvaliteten på arbetsmiljön och rehabilitering; regler som syftar till att arbetstagare ska ha en god arbetsmiljö där man ska kunna vara verksam under ett långt arbetsliv.

Avhandlingen belyser ett komplicerat regelsystem, som skär genom flera olika delar av den svenska rätten. Här behandlas regler inom förvaltningsrätt, straffrätt och den arbetsrättsliga delen av civilrätten. EU-rätt i form av direktiv på området berörs också. Lagreglerna om arbetsmiljö är ofta utformade som ramlagstifning. Det finns en mängd myndighetsföreskrifter om arbetsmiljö. Många regler är målsättningar eller anger olika procedurer som ska följas. Ett antal regler är utformade som avvägningsnormer mellan olika inblandade intressen. Regelverket är inte helt lättillgängligt och det är inte alltid helt klart hur långt arbetsgivarens (och andras) skyldigheter sträcker sig.

Holm har valt ett teoretiskt ramverk som möjliggör en systematisk behandling av materialet. Han gör en uppdelning i proaktiva krav – som grundläggande arbetsmiljökrav på bl.a. samverkan och systematiskt arbetsmiljöarbete, arbetsplatsens utformning, arbetsutrustning och krav som gäller särskilda risker – och reaktiva krav, som handlar mycket om rehabiliteringsåtgärder. Holm behandlar de förutsättningar som måste vara uppfyllda för att det ska gå att rättsligt genomdriva de proaktiva och reaktiva kraven. Genomdrivande av reglerna kan ske genom förelägganden och förbud, sanktionsavgifter, straffrättsliga sanktioner och civilrättsligt genomdrivande som kan kopplas till avtalsbrott, anställningsskydd eller diskriminering.

Det är ett omfattande och komplext material som Holm fört samman. Det finns frågor där han noterar att det finns en avvägning mellan olika intressen, eller att det finns problem med reglerna, men där han inte fullföljer sitt resonemang. Med tanke på alla de frågor som väcks i avhandlingen får författaren dock anses ursäktad för att han ibland låter läsaren förbli i ovisshet.

Holm visar i sin avhandling på samspelet mellan kraven på arbetsmiljö och rehabilitering och de möjligheter som finns till rättsligt genomdrivande och konstaterar att reglerna utformning är viktig för att målet om ett hållbart arbetsliv ska kunna genomföras. Avhandlingen är välskriven, systematisk och tydlig och bör kunna vara till nytta, både för dem som arbetar med arbetsmiljöfrågor i praktiken och för dem som har ett mera teoretiskt intresse för arbetsmiljöreglering.

Birgitta Nyström


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör