EU & arbetsrätt 4 2022


Föreningsrättslig stridsfråga i svenska domstolar
Får fack utesluta aktiva Sverigedemokrater?

Det var fel av Svenska Transportarbetareförbundet att utesluta en medlem sedan han åtagit sig politiska uppdrag för Sverigedemokraterna. Till den slutsatsen kommer nu även Svea hovrätt i ett uppmärksammat mål. Den fackliga sidan, som menar att domen kränker föreningsrätten, kommer sannolikt att överklaga till Högsta domstolen.

Sverigedemokraterna (SD) beskriver sig själv som ett nationalistiskt, socialkonservativt parti och svenska fackföreningar är sedan länge starkt kritiska mot partiets politik. Flera förbund – bland annat IF Metall – kräver att medlemmar väljer: antingen förtroendeuppdrag för facket eller politiska uppdrag för SD. Transportarbetareförbundet har gått längre och uteslutit medlemmar med politiska uppdrag för SD. En utesluten medlem överklagade beslutet till domstol. Stockholms tingsrätt ogiltigförklarade uteslutningen, och nu har Svea hovrätt fastställt tingsrättens dom.

Det var när mannen blev invald som företrädare för SD i kommunfullmäktige i Kiruna som han uteslöts ur Transport med motiveringen att SD för en politik som är oförenlig med förbundets ändamål och att han genom att aktivt verka för denna inte iakttagit lojalitet i förhållande till förbundets stadgeenliga målsättningar.

Förbundet argumenterar i domstolarna att reglerna om skydd för föreningsfriheten i regeringsformen, ILO-konventionen nr 87 samt Europakonventionens artikel 11 innebär att en facklig organisation är fri att besluta om uteslutning och att domstolar inte får göra någon materiell prövning av beslutet. Föreningsfriheten får endast begränsas genom lag och äldre domstolspraxis som mannen hänvisar till är inte relevant i målet. Dessutom framhåller förbundet att arbetstagare som utesluts inte gör någon förlust eftersom de får del av kollektivavtalsenliga villkor även i fortsättningen. Fackföreningar fullgör inte någon myndighetsfunktion. Uteslutningsbeslutet är i enlighet med förbundets praxis och följer av stadgarna, menar Transport.

Den uteslutne medlemmen argumenterar att hans politiska uppdrag inte utgör ett sådant illojalt agerande som är uteslutningsgrundande. Medlemmen anför också att uteslutningen fråntar honom skydd på arbetsmarknaden.

För transparensens skull ska det sägas att undertecknad i rättsvetenskapliga sammanhang har ansett att det kränker föreningsfriheten för Transports medlemmar att underkänna uteslutningen och att det följer av Europadomstolens dom ASLEF mot Storbritannien från 2007 att fackförbundets medlemmars föreningsfrihet trumfar den uteslutnes önskan att vara medlem.

Reglerna om skydd för föreningsfriheten i Europakonventionen och ILO:s konventioner är mer framträdande i hovrättens dom än i tingsrättens. Hovrätten skriver att den beaktat det internationella rättsliga materialet om föreningsfrihet – inte minst ASLEF-domen – som talar för att fackföreningar har rätt att fritt bestämma över medlemskap i organisationen.

Å andra sidan argumenterar hovrätten att det fackliga medlemskapet är av sådan ekonomisk och praktisk betydelse att domstolen får pröva uteslutningsbeslutet, trots att föreningen i och för sig har ett intresse av att själv få besluta om vilka som ska får vara medlemmar. Vidare utgår hovrätten från att förbundets stadgar ska tolkas med objektiv metod. Den enskilde medlemmen har, anser hovrätten, inte kunnat förutse vilka ageranden som kan leda till uteslutning. Uteslutningen underkänns därför, men något skadestånd döms inte ut.

Facket överklagar sannolikt domen till Högsta domstolen, och det stora behovet av vägledande avgöranden på området innebär troligtvis att prövningstillstånd beviljas. Om detta skulle nekas eller om Högsta domstolen slutligen underkänner uteslutningen kan facket vända sig till Europadomstolen för att begära ett avgörande om fackföreningars utrymme att utesluta medlemmar på grund av illojalitet i form av politiskt engagemang. Med största sannolikhet är sista ordet inte sagt i denna lika infekterade som intressanta sak.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Mål nr T 4011-21 Svea hovrätts dom den 8 december 2022


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör