EU & arbetsrätt 4 2022

NYA MÅL

Här beskrivs ytterst koncentrerat vad de senast inkomna målen i EU-domstolen handlar om. De fullständiga frågorna från nationella domstolar i mål om förhandsavgöranden och kommissionens yrkanden i mål om fördragsbrott kan man ta del av genom att klicka på målnumren i notiserna nedanför.

Semester

C-271/22, XT mot Keolis Agen SARL

Är artikel 7.1 om årlig semester i arbetstidsdirektivet (2003/88) direkt tillämplig på förhållandet mellan ett privat transportföretag, som har ett enda uppdrag att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster, och dess anställda, särskilt mot bakgrund av liberaliseringen av sektorn för järnvägstransport av passagerare?

Åldersdiskriminering

C-518/22, J.M.P. mot AP Assistenzprofis GmbH

Kan direkt diskriminering på grund av ålder vara berättigad enligt det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) i en situation som den i målet, och mot bakgrund av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna samt artikel 19 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning?

Visstidsarbete

C-59/22, MP mot Consejería de Presidencia
C-110/22, IP mot Universidad Nacional de Educación a Distancia (UNED)

Omfattas en arbetstagare som har en ”icke-fast tillsvidareanställning” av visstidsdirektivet (1999/70)? Om den första frågan besvaras jakande, har det förelegat ”på varandra följande” visstidsanställningar när en arbetstagare har en ”icke-fast tillsvidareanställning” och anställningsavtalet inte anger hur länge anställningen ska vara, utan anställningstidens längd är beroende av när tjänsten utlyses och tillsätts, och anställningen upphör när tjänsten inte har utlysts?

C-159/22, IK mot Agencia Madrileña de Atención Social de la Comunidad de Madrid

En spansk domstol ställer en lång rad frågor som går ut på att utröna om landets lagstiftning kan anses innehålla tillräckligt avskräckande åtgärder mot att använda på varandra följande visstidsanställningar enligt visstidsdirektivet (1999/70).

C-331/22, KT mot Departamento de Justicia de la Generalitat de Catalunya

Frågorna handlar om ifall nationell rätt innehåller tillräckliga sanktioner mot missbruk av på varandra följande visstidsanställningar eller mot orimligt långa visstidsanställningar enligt visstidsdirektivet (1999/70).

Kollektiva uppsägningar

C-496/22, EI mot SC Brink’s Cash Solutions SRL

Hindrar direktivet om kollektiva uppsägningar (98/59) en nationell lagstiftning som innebär att en arbetsgivare får underlåta att ha överläggningar med de arbetstagare som berörs av ett kollektivt uppsägningsförfarande, eftersom de varken har några utsedda representanter eller någon rättslig skyldighet att utse sådana? Är arbetsgivaren i ett sådant fall skyldig att informera och ha överläggningar med alla de anställda som berörs av uppsägningsförfarandet?