EU & arbetsrätt 1 2023
Skärpta krav på börsbolags hållbarhetsrapportering
Börsbolags information om verksamhetens inverkan på miljön och på sociala och mänskliga rättigheter ska bli ambitiösare och omfatta fler företag. Det följer av ett nytt EU-direktiv som ändrar en rad äldre rättsakter om revision och redovisning och ersätter termen ”icke-finansiell information” med ”hållbarhetsrapportering”.
Skärpningen av kraven på företagens redovisning är ett led i EU:s omställning till ett hållbart ekonomiskt system och förverkligandet av målen om minskad miljöförstöring och växthusgasutsläpp. Reglerna bygger på idén att om företag blev bättre på att offentliggöra information om sin miljöpåverkan skulle det gynna konsumenter, sparare/investerare och arbetstagare och deras organisationer, eftersom dessa då kan välja att gynna företag med mindre negativ miljöpåverkan. Vidare ska de nya reglerna underlätta för fackföreningar att inleda dialog med arbetsgivarna om hållbarhetsfrågor. Om företags inverkan på miljön är känd, är det enklare att hålla företagen ansvariga.
De tidigare reglerna från 2014 omfattade endast börsbolag med fler än 500 anställda. Nu ska alla börsbolag (utom mikroföretag) i sin förvaltningsberättelse inkludera information som behövs för att man ska förstå dels företagets inverkan på hållbarhetsfrågor, dels hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets utveckling, resultat och ställning.
Företagens rapporteringsskyldighet
utökas avsevärt jämfört med 2014
års regler och inbegriper bland annat:
• Företagets strategi för att hantera
risker i samband med hållbarhetsfrågor.
• Tidsplanering och absoluta mål för
minskning av växthusgasutsläpp.
• Beskrivning av styrelsens sakkunskap
och kompetens när det gäller
hållbarhet.
• Företagets policy vad avser hållbarhetsfrågor.
• Förekomst av incitamentssystem
kopplade till hållbarhet för förvaltnings-,
lednings- och tillsynsorgan.
• De huvudsakliga riskerna för
företaget i samband med hållbarhetsfrågor.
Dessutom ska de berörda företagen
rapportera om:
• Det förfarande för tillbörlig aktsamhet
med avseende på hållbarhet
som företaget tillämpar.
• Den huvudsakliga faktiska eller
potentiella negativa inverkan som
verksamheten kan orsaka.
• Alla åtgärder som vidtagits för att
förebygga, begränsa, avhjälpa eller
stoppa faktisk eller potentiell negativ
inverkan.
På samtliga dessa punkter ska företagen inte endast rapportera om inverkan som kan kopplas till deras egen verksamhet, utan till hela värdekedjan, dvs. deras produkter och tjänster, affärsförbindelser och leveranskedjor.
Företagsledningen ska också informera arbetstagarrepresentanterna i företaget och diskutera hållbarhetsfrågor och metoder för att få fram och kontrollera hållbarhetsinformation med dem. Hållbarhetsinformation inbegriper arbetsvillkor, kollektivavtalsförhandlingar, ickediskriminering, kompetensutveckling och frågor som regleras i ILO:s grundläggande konventioner.
Kommissionen ska anta standarder för hållbarhetsrapportering som konkretiserar företagens skyldigheter. Det är bolagsstyrelsens ansvar att se till att hållbarhetsrapportering sker och att den offentliggörs på bolagets webbplats. Rapporten ska godkännas av företagets revisor. Utbildningskraven för revisorer skärps.
Reglerna är omstridda och lagstiftningsprocessen (se EU & arbetsrätt nr 2/2021, s. 5) har varit lång. Nu får företag och revisorer nya ansvarsområden och fackföreningarna ett verktyg de kan använda för att försöka snabba på den gröna omställningen.
Niklas Selberg, docent
Lunds universitet
