EU & arbetsrätt 1 2023

Uppsägning av facklig förtroendeman kränkte inte föreningsrätten

Frågan om huruvida uppsägning av en facklig aktivist ska anses utgöra ett angrepp på föreningsfriheten enligt artikel 11 i Europakonventionen har behandlats vid flera tillfällen i Europadomstolen – och nu senast i ett mål från Litauen.

Ingenjören Haroldas Hoppen var fackligt förtroendevald och förhandlade om kollektivavtal med sin arbetsgivare. Under förhandlingarna blev Hoppen uppsagd på grund av personliga skäl med hänvisning bland annat till att han skulle vara dålig på att arbeta i team, inte samordnade sig med andra, inte följde instruktioner och inte färdigställde sitt arbete i tid. Hoppen och hans fackliga organisation menade att uppsägningen var ett angrepp på hans och organisationens föreningsfrihet.

Denna konflikt blev föremål för många rättsliga prövningar innan den landade i Europadomstolen: först på myndighetsnivå och sedan två gånger i båda förvaltningsrättsliga instanserna. Frågan var här om de uppsägningsskäl arbetsgivaren uppgett saknade koppling till arbetstagarens fackliga aktivitet. Dessutom prövades målet i två civilrättsliga instanser, som båda accepterade uppsägningen. Högsta domstolen nekade prövningstillstånd. Avslutningsvis prövade författningsdomstolen saken vid två tillfällen. Den uppsagde facklige aktivisten Hoppen och hans fackliga organisation klagade därefter till Europadomstolen och gjorde gällande att deras föreningsfrihet kränkts.

Uppsägningar av arbetstagare i syfte att försvåra för facklig verksamhet är otillåtna som angrepp på föreningsfriheten – det följer av fast praxis från Europadomstolen.

I det aktuella målet gjorde Hoppen och facket gällande att brister i anställningsskyddet för fackligt förtroendevalda och i processordningen som gällde för tillämpningen av dessa regler innebar en kränkning av föreningsfriheten. Europadomstolen kom fram till att uppsägningen av Hoppen inte utgjorde någon kränkning av Europakonventionen och påpekade att det inte var domstolens roll att vara en fjärde instans eller att pröva om arbetstagaren gjort sig skyldig till det som arbetsgivaren påstod. Trots denna bedömning gör Europadomstolen intressanta allmänna uttalanden om föreningsfrihet.

Skydd för facklig verksamhet är en särskild form av föreningsfrihet. Det är en uppgift för staten att garantera att arbetstagare inte hindras från att representeras av sin organisation och att dra nytta av medlemskapet. Inte desto mindre har staterna en avsevärd handlingsfrihet (margin of appreciation) i hur detta skydd konstrueras.

Föreningsrättskränkande uppsägningar av enskilda arbetstagare utgör en särskild form av diskriminering, dvs. en kombination av skyddet för föreningsfriheten i artikel 11 och diskrimineringsförbudet i artikel 14. För fackföreningen vars verksamhet försvåras av uppsägningen är det fråga om intrång i föreningsfriheten.

Domstolen anser att det är en svår balansgång för den nationella domstolen att balansera arbetstagarnas och arbetsgivarens intressen, särskilt såvitt gäller anställningsskydd. Skyddet för föreningsfriheten hindrar inte att fackligt förtroendevalda sägs upp på grund av personliga skäl. Inte heller krävs fackets samtycke till uppsägningen för att tillgodose Europakonventionens skydd för föreningsfriheten.

Under förutsättning att handläggningen inte blir alltför lång och att arbetstagarens talan kan prövas sammanhållet står en dubbel processordning – en förvaltningsrättslig och en civilrättslig – för prövning av uppsägning av fackliga aktivister inte i strid med Europakonventionen.

Det ska råda delad bevisbörda i mål om kränkning av föreningsfriheten: Om arbetstagaren och facket visar att en facklig aktivist har särbehandlats (s.k. prima facie diskriminering), går bevisbördan över på arbetsgivaren som ska bevisa att orsakerna bakom uppsägningen var tillåtna och inte angrepp på den fackliga verksamheten. Om arbetsgivaren inte kan bevisa detta anses uppsägningen utgöra en kränkning av föreningsfriheten.

Även om bedömningen av uppsägningen av Hoppen inte gav upphov till några direkta nyheter tog Europadomstolen tillfället i akt att konsolidera sin tidigare praxis om föreningsfrihet.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet

Hoppen and Trade Union of AB Amber Grid Employees mot. Litauen (ans. 976/20), Europadomstolens dom den 17 januari 2023