EU & arbetsrätt 2 2023

Hur genomföra EU:s arbetsrätt i praktiken?

Zane Rasnaca, Aristea Koukiadaki, Niklas Bruun och Klaus Lörcher (red) Effective Enforcement of EU Labour Law, Hart Publishing 2022, 592 s.

Hur garantera att den arbetstagare som har en viss rättighet faktiskt kommer i åtnjutande av den? Hur se till att den som har en viss skyldighet – i arbetsrätten ofta arbetsgivaren – verkligen också agerar i enlighet med den? Svaren på dessa frågor handlar om genomförandet eller efterlevnaden av arbetsrätten (enforcement på engelska), och brukar i rättsliga sammanhang dessvärre hamna i skymundan. Om det alltså vanligen är tolkningen av arbetsrätten som brukar stå i fokus, är det i antologin Effective Enforcement of EU Labour Law, i stället det praktiska genomförandet som står i främsta rummet.

I 22 kapitel beskrivs och diskuteras många intressanta aspekter av efterlevnaden av arbetsrätten. Författargruppen, som inbegriper gräddan av den europeiska arbetsrättsforskningen, presenterar aktuella, solitt underbyggda och välskrivna kapitel om de flesta viktiga frågorna kring genomförandet av EU-arbetsrätten.

Bland ämnena märks övergripande analyser och diskussioner om sanktioner, mjuka och hårda regler, tillgång till rättvisa (access to justice på engelska) samt förvaltningsrättsliga och straffrättsliga medel. Vissa kapitel fokuserar på särskilda områden som icke-diskriminering, migrantarbetares ställning, information och samråd, arbetsmiljö och atypiska anställningsförhållanden. Dessutom uppmärksammas fackföreningars, visselblåsares, upphandlares och Europeiska arbetsmyndighetens roller i genomförande av arbetsrätten.

Redaktörernas eget kapitel utmanar formmässigt på ett positivt sätt genom att ge ett komplett direktivförslag om hur arbetsrätten kan genomföras effektivt i EU. Om förslaget vinner gehör skulle det innebära en omläggning av ansvarsfördelningen mellan Unionen och medlemsstaterna. Kapitlet är en tänkvärd framtidsspaning som skulle innebära många fördelar om det förverkligades, men hade samtidigt snabbat på omvandlingen av den nordiska modellen för arbetsmarknadsreglering.

Antologin är också ett bra underlag för nödvändiga och svåra diskussioner om framtiden för den nordiska arbetsrätten som ju för närvarande befinner sig i en omvandlingsprocess, inte minst med avseende på frågorna om efterlevnad. Hur kan vi benämna och förstå att tyngdpunkten i den klassiska nordiska modellen för arbetsmarknadsreglering förskjuts från kollektivavtalet som regleringsform, genomförande genom fackföreningarnas åtgärder och särskilda arbetsdomstolar till ett ökat inslag av mänskliga rättigheter, enskilda tvister om individuella rättigheter och myndigheters aktivitet och sanktionsbeslut? Antologin ger oss spännande läsning och viktiga nycklar för att både förstå samtiden och diskutera framtiden.

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet