EU & arbetsrätt 1 1998



ILO-konvention hindrar konkurrens

Om Sverige ratificerar ILOs konvention nr 94 om arbetsklausuler i offentliga kontrakt kan konkurrensen på upphandlingsmarknaden komma att begränsas på ett sätt som strider mot EG-rätten. Det är budskapet i en tjänstemannapromemoria från generaldirektoratet för den inre marknaden.

Konventionen innebär att offentliga kontrakt skall innefatta klausuler som tillförsäkrar arbetarna minst lika förmånliga löne-, arbetstids- och övriga arbetsvillkor som de som fastställs i kollektivavtal m m för samma slags arbete i det område där arbetet utförs. Finland och Danmark ratificerade den på 1950-talet, Norge så sent som 1996. När Öresundsbron skulle byggas uppmärksammade danska fackföreningar sina svenska motsvarigheter på att också Sverige borde göra det, och sedan 1995 har frågan har stötts och blötts i den svenska ILO-kommittén. 1996 bad kommittén Nämnden för offentlig upphandling (NOU) att ge ett utlåtande om huruvida en ratifikation skulle vara förenlig med lagen om offentlig upphandling. NOU skrev i sin tur till Europeiska kommissionen och frågade om det skulle vara förenligt med EG-rätten att godkänna konventionen.

I en promemoria från generaldirektorat XV fick NOU i höstas så besked om att konventionen på en rad punkter riskerar att krocka med direktiven om offentlig upphandling och om utstationering av arbetstagare, och att "en ratificering (---) skulle kunna äventyra öppnandet av upphandlingsmarknaden". Till sist betonas att promemorian bara är en första granskning, och att "kommissionens tjänstemän förbehåller sig rätten" att göra ytterligare analys av de rättsakter som Sverige kan komma att anta om konventionen ratificeras.

Regeringssidans representanter i ILO-kommittén förefaller nu ha dragit slutsatsen att Sverige inte kan godkänna konventionen. LOs Ulf Edström menar dock att promemorian är full av antydningar som är mer politiskt än rättsligt grundade, och påpekar att den till exempel inte tar hänsyn till att konventionen faktiskt redan är ratificerad av sju medlemsstater plus Norge. LO kommer därför inte att ge sig.

En fråga är för övrigt vilken betydelse promemorian har. Uttalandena görs inte i kommissionens namn, utan i namn av "kommissionens tjänstemän". I ett meddelande från kommissionen den 11 mars, "Public procurement in the European Union", säger denna bland annat att offentliga uppdragsgivare kan ställa som villkor för att bevilja ett kontrakt att förpliktelser av social karaktär iakttas, förutsatt att villkoren inte diskriminerar utländska anbudsgivare och att det framgår tillräckligt klart vad de innebär. Ja, kommissionen säger sig till och med uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja sin upphandling för att främja de sociala mål som den ger exempel på. Hur kommissionen ställer sig just till ILO-konventionen framgår dock inte av meddelandet. Kommissionen förklarar emellertid att den har för avsikt att klargöra enligt vilka principer sociala faktorer kan tas i beaktande.
KA

"Public procurement in the European Union" kan hämtas hem gratis på Internet-adressen: http://www.europa.eu.int//comm/dg15/en/index.htm.

Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör