EU & arbetsrätt 2 1998


Politisk lösning om ingripande mot handelshinder:
Undantag för rätten till stridsåtgärder

Frågan om en förordning som skall ge möjlighet till snabbt ingripande mot åtgärder som hindrar fri rörlighet av varor (se EU & Arbetsrätt nr 4/97 och 1/98 samt KOM (97) 619) har nu avgjorts på hög politisk nivå i EU. Lösningen går ut på att både en resolution och en förordning antas.

I resolutionen skall medlemsstaterna åta sig att lojalt upprätthålla den fria rörligheten för varor och att snabbt ta itu med aktioner som allvarligt stör denna. Dessutom skall ministerrådet föreslå EG-domstolen att överväga om den kan påskynda behandlingen av ärenden som rör förordningen.
Enligt förordningen (ibland kallad Montiförordningen) skall medlemsstaterna när sådana här handelshinder uppstår vidta alla behövliga åtgärder för att undanröja dem.

Kommissionen skall kunna rikta en petition till medlemsstaten. Petitionen kan publiceras i EGs officiella tidning. Medlemsstaten får fem vardagar på sig för att svara.

En uttrycklig undantagsregel kommer att ingå i förordningen. Enligt den skall förordningen under inga omständigheter tolkas så att den innebär ett ingrepp i rätten eller friheten att strejka eller vidta andra åtgärder som ingår i det nationella arbetsmarknads- och arbetsrättsliga systemet. De andra åsyftade åtgärderna kan tänkas vara lockout, bojkott, blockad m fl.

Det är naturligtvis i sista hand EG-domstolen som kommer att avgöra vilka stridsåtgärder som skyddas av denna undantagsregel. Å andra sidan kan avvägningen mellan principen om varors fria rörlighet och rätten till fackliga åtgärder som en grundläggande rättighet prövas av EG-domstolen redan nu. Betydelsen av den nya regeln är närmast att man _ för första gången i EU-rättens historia _ i en förordning explicit slår fast att rätten till fackliga stridsåtgärder bör respekteras som en grundläggande rättighet eller frihet, som i vissa fall till och med skall väga tyngre än principen om varors fria rörlighet. Dessutom utgår förordningen från att också åtgärdens ställning inom det nationella systemet är ytterst relevant vid avvägningen. Förslaget skall nu grundligt skrivas om och parlamentsbehandlas innan det slutligen kan antas, vilket förväntas ske sent i höst.
NB


Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör