EU & arbetsrätt 2 1998



Centrala verk nu EG-anpassade

Folke Schmidt: Facklig arbetsrätt, reviderad upplaga ombesörjd av Ronnie Eklund under medverkan av Håkan Göransson, Kent Källström och Tore Sigeman, Juristförlaget 1997, 314 sidor.

Olof Bergqvist, Lars Lunning, Gudmund Toijer: Medbestämmandelagen. Lagtext med kommentarer. Andra upplagan, Publica 1997, 595 sidor.

De båda rubricerade verken har nyligen utkommit i nya upplagor varvid den svenska anpassningen till EG-arbetsrätten beaktats. Verken som helhet har recenserats i andra sammanhang och här kommer endast de EG-rättsliga avsnitten att kommenteras.

Det är tillfredsställande att två för den svenska arbetsrätten så centrala och använda framställningar nu har aktualiserats bl a med tanke på EG-rätten. Båda böckerna behandlar emellertid den kollektiva arbetsrätten, där EG-rätten _ i vart fall än så länge _ endast i begränsad utsträckning har påverkat den nationella arbetsrätten. Det förhållandet har dock inte hindrat författarna till "Medbestämmandelagen" att ge läsaren en både bred och fyllig EG-arbetsrättslig orientering.

I "Facklig arbetsrätt" ger Tore Sigeman i ett nyskrivet första kapitel en introduktion till den kollektiva arbetsrätten där han översiktligt beskriver EG-rättens påverkan på några grundläggande punkter. I kapitlet om rättegången i arbetstvister redogör han kortfattat men tydligt för EG-domstolens funktion i nationella arbetsrättsliga tvister där tolkningen av EG-rätten kommer in. Medförfattarna visar tyvärr inte samma förtrogenhet med EG-rätten. Det viktiga direktivet om europeiska företagsråd borde t ex enligt min mening ha getts större utrymme och diskuterats i förhållande till svenska regler. De effekter på bl a MBL som direktivet om kollektiva uppsägningar och överlåtelse av företag haft har inte klargjorts tillräckligt och satts i sina sammanhang. Jag skulle också önskat fler hänvisningar till EG-arbetsrättslig litteratur. Det är f ö en generell brist i "Facklig arbetsrätt" att en samlad litteraturlista saknas.

Författarna till "Medbestämmandelagen" ger på ett helt annat sätt en klar och tydlig bakgrund till EG-rättens och andra internationella rättskällors förhållande till MBL. Denna bok har visserligen en större omfattning än "Kollektiv arbetsrätt", men behandlar till skillnad från denna endast en enskild lag. Det är därför anmärkningsvärt att "Medbestämmandelagen" i alla avseenden är betydligt fylligare och klarare än "Facklig arbetsrätt" när det gäller EG-arbetsrätten. Jag kan inte finna annat än att författarna täcker alla de EG-arbetsrättsliga aspekter som överhuvudtaget kan läggas på den svenska medbestämmandelagen och dess tillämpning. Hänvisningarna till andra källor är också utförliga.
Birgitta Nyström, Lunds universitet


Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör