Olle Rimsten: Arbetsdomstolen och lagstiftaren. Om värderingar i rättsligt beslutsfattande. Akademisk avhandling, Iustus Förlag AB, 1998, 362 sidor

I avhandlingen granskar lektorn i juridik Olle Rimsten det rättsliga beslutsfattandet i AD i ett stort antal domar från perioden 1974 – 1988. Det gemensamma för domarna är att AD ställts inför uppgiften att tillämpa lag. Perioden är väl vald med hänsyn till att det var då som AD kom att meddela ett betydande antal vägledande avgöranden rörande bl a anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen.

Författaren diskuterar och analyserar ADs domskäl och eventuella skiljaktiga meningar, och undersöker hur AD värderar olika rättskällor, som lagtext, förarbeten och rättspraxis. Det är alltså inte en studie i gällande rätt i vanlig mening, utan snarare en undersökning av hur AD utnyttjar rättskällorna för att komma till ett visst resultat. Författaren urskiljer fyra typer av rättsligt beslutsfattande i dessa mål, nämligen lagtolkning, precisering av vad som har kallats avvägningsnormer (d v s ramlagar, generalklausuler och liknande), laganalogi samt nyskapande. För vart och ett av de fyra områdena avslutas genomgången av rättsfallen med slutsatser och kommentarer. Boken avslutas med en längre sammanfattning och diskussion.

Resultaten av undersökningen redovisas relativt kortfattat och kan uppfattas som åtminstone delvis ganska ytliga. Inte desto mindre inrymmer de mycket av intresse. Det är utomordentligt svårt att på ett rättvisande sätt få grepp om vilka värderingar som styr domstolen när skilda rättskällor vägs mot varandra. Författaren anser sig kunna konstatera att utrymmet för olika ställningstaganden i frågor om hur det rättsliga beslutsfattandet sker var avsevärt, och att det förekom olika uppfattningar inom AD i detta avseende. Olikheterna var så stora att han ifrågasätter om det alls går att tala om någon allmänt omfattad rättskällelära eller dylikt inom AD.

Det bör inte betvivlas att författaren har stöd för denna något oroande slutsats i de redovisade undersökningsresultaten. Däremot kan det starkt betvivlas att dessa resultat ger en rättvisande bild av de rådande värderingarna inom AD sådana dessa kommer till uttryck i domstolens avgöranden. Grunden för detta påstående skulle vara att den metod som Rimsten valt – att fästa stort avseende vid förekommande skiljaktiga meningar som framför allt härrör från ledamöter som inte är yrkesdomare – ger ett överdrivet intryck av stora meningsskiljaktigheter inom domstolen i fråga om sättet att värdera rättskällor. En analys grundad på de uttalanden som blev avgörande för domen – domskälen – ger nog en ganska annorlunda bild.

Avhandlingen innehåller diskussioner i flera andra mycket intressanta ämnen. Hit hör exempelvis den generella frågan om domskälens tillförlitlighet. Undersökningen sägs ha givit intrycket att domskäl kan vara en godtagbar och givande källa för den som vill bilda sig en uppfattning om vad domstolen grundar sina ställningstaganden på. Därmed är dock inte sagt – uttalar författaren – att anförda domskäl skulle vara tillräckliga för att ge en fullständig belysning av rättsligt beslutsfattande. En annan fråga som diskuteras är i vad mån AD i sitt beslutsfattande beaktar avgörandets konsekvenser.
Avslutningsvis ges i avhandlingen exempel på framtida arbetsuppgifter som ligger i linje med dem som författaren nu har slutfört. Förhoppningsvis får han tid och kraft att fullfölja dessa. Olle Rimstens avhandling är väl värd att läsa för den som är intresserad av domstolars värderingar i beslutsfattandet och i synnerhet av hur det går till i AD.

Hans Stark
f d ordförande i arbetsdomstolen