EU & arbetsrätt 2 1999



Storbritannien vill inte att direktivet
skall gälla lönediskriminering

Det direktiv som skall göra reglerna i det europeiska ramavtalet om tidsbegränsade anställningar bindande i medlemsländerna skall inte gälla löner. Det är innebörden av en protokollsanteckning som Storbritannien vill foga till ministerrådets protokoll.

Den 1 maj, samma dag som Amsterdamfördraget trädde i kraft, lade kommissionen fram ett förslag till direktiv. När arbetsmarknadsministrarna möttes den 25 maj fanns förslaget på dagordningen, men de kunde inte anta direktivet då. Det berodde på en ny regel som hade trätt i kraft med Amsterdamfördraget och som innebär att ett lagförslag inte kan antas förrän tidigast sex veckor efter att kommissionen gjort det tillgängligt på alla språk. Några delegationer ville att man åtminstone skulle ingå en "politisk överenskommelse" om att anta direktivet, en företeelse som inte har någon formell status men som i praktiken innebär att medlemsstaterna binder sig. Förslaget avvisades dock som ett sätt att kringgå sexveckors-regeln. De närvarande nöjde sig därför, enligt en pressrelease, med att konstatera att de "såg välvilligt" på avtalet.

Direktivet kommer sannolikt att antas först efter den 1 juli, då Finland övertar ordförandeskapet. Till protokollet från det mötet vill Storbritannien foga ett uttalande som innebär att direktivet kan genomföra ramavtalets bestämmelser enbart på områden som inte rör löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout, eftersom dessa områden utesluts från gemenskapens kompetens enligt artikel 137.6 i fördraget (tidigare artikel 118.6). Det är en utbredd uppfattning att artikelns undantag för "löneförhållanden" inte hindrar EG från att anta regler med indirekta effekter på löner (t ex regler mot diskriminering), men undantagets innebörd har aldrig prövats. Kanske hoppas regeringen att på det här viset kunna komma till de brittiska arbetsgivarnas hjälp i efterhand. I de förhandlingar som ledde fram till avtalet försökte dessa nämligen övertyga de fackliga förhandlarna om att det diskrimineringsförbud som slås fast i avtalet inte skulle tilllämpas fullt ut på sådana tilläggspensioner som arbetsgivarna bekostar (och som ju är lön enligt EG-domstolens praxis i likalönsmål). Som avtalet slutligen formulerades gäller diskrimineringsförbudet dock "anställningsvillkor" generellt (se EU & arbetsrätt nr 1/99).

Kerstin Ahlberg


Direktivförslaget finns att hämta på
http://europa.eu.int/comm/dg05/key_en.htm


Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör